1.
(L-ain, B ap. A; SP, H).
Provisión.
"
Bide ornija, viatique en général"
H.
Cf. honi .
Dei egiten jaka orduan artuten danian bide-ornija, biderako jatekua edo biatikua.
Astar II 230.
Abereak negu beltzean bazkatzeko lurrak berez ematen dituen gorosti [...], isats, untz eta beste zenbait orni mueta.
Izt C 160.
Bilduxea bide du ezkontzeko ornia.
Or Eus 101.
Neguko ornia egin ezkero.
Ib. 297.
Sukal ta mâi-orniak.
"Utensilios de cocina y mesa"
.
Ib. 359.
Eibarko su-izkillu ta guda-ornien azterlaritza.
"Municiones"
.
EAEg
19-1-1937, 841.
Baratz erdiko lili usaintsu / urrezko orriz jantzia, / zure mosuan orni goxoan / eztigai billa erlia.
BEnb NereA 195.
Ementxe dago [eskopetea] ! Ta baita su-ornia bere.
Erkiag BatB 142.
2.
"(Vc, G, B), hecha o puesta del juego, tanto de dinero que se atraviesa"
A.
3.
(Lo)merecido.
Alderdi batean daukazute gizon erallea emakume kupidagarriari eriotza ematen eta bestean urkamendira igotzen, bere ornia nai ta naiez artzera.
Ag G 186.
HORNIAN IPINI.
"Ornidu, imini ornijan, poner algo en seguridad o depósito, sea en el juego, sea en el apueste, para que lo lleve el ganador" Mg PAbVoc.
HORNI-DIRU.
Dinero para material.
Orni-dirua (etxe-ta, atu-ta, liburu ta bestelango puska-dirua): 55.941 peseta ta 30 eunen.
A EEs
1916, 111.