1.
(
H;
oiñ- G ap. A
,
oñ- Lar,
Añ,
Dv,
H).
Pisar, pisotear.
"Supeditar, sujetar"
Lar, Añ.
"Hollar"
, "pisar" Añ.
"Fouler"
Dv (que cita a Larramendi y REusk).
[Jesu-Kristo] ain sarritan zapaldu ta oñazpitu neban.
Añ
EL1
43.
[Agindu santuak] amar baño eztira, ta eurok bere oñazpiturik darabilguz.
Añ
MisE
155.
Sakramentu Santubak oinazpituten ditubeena.
fB Ic II 289.
Oñazpituak gizarandeak.
REusk III 306 (tbn. en EE 1882c, 510).
Oñazpitua ongi ezagutu balu, begirun errespetotsua izan zezaioken. Otag EE 1882c, 510.
2.
"Se soumettre à quelqu'un, à l'empire de quelqu'un"
H.