(
V-m, G-azp),
martzel.
Marcial, apuesto, fuerte.
"Se dice a un flaco o de un flaco como burlando cuando tal flaco hace de fuerte. An zea martzala. Puede ser que tenga que ver con 'marcial'"
Etxabu Ond 115.
"
Ara, gure martzala!
"
(G-azp, comunicación personal)
Tr. Documentado en autores meridionales del s. XX. La forma general es
martzal ; hay
martzel en Ayerbe.
Martzal diranekin, aundiki aulkietan exeritzea maite dute.
Goen Y
1934, 184.
Iberg martzalaren alaba izatea aintzat daukat.
Ib. 99.
Eortzitako errege danetarrak zun irudi agurgarri ta martzala.
Amez Hamlet 17.
Lerden eta martzal zuen gizon harek itxura, soin hegitik oinetaraino.
Mde Pr 119.
Agur, Zizili martzala, erloiu jabe izan eta ain barik geratu dana.
Erkiag BatB 165.
Noble, franco.
Maitale martzala ez da emaian atsedeten.
Ol Imit III 6, 2 (SP, Mst noble).
Nagusi martzala! Itz arraiak dituzu [...], erregeak ongi artuko ditu.
Or Mi 10.
Gure gazte martzala ez da geldi labur.
"Noble"
.
Or Eus 36.
Sokaburu dagona bai mutil martzala!
"Noblote"
.
Ib. 18.
Ots! Ots! Errege, idazu, yatorriz martzal baitzera.
'Noble en tu linaje'
.
Zait Sof 98.
Erregearen emazte martzalak.
'Legítima'
.
Ib. 82.
Etxepare eragin sendoak igitzen zuten gizon zindo ta martzala gendun.
Etxde 16 Seme 72.
Arpegi martzala (noble, franco, sincero) zeukan.
Etxde Itxas 125.
(No ref. a personas).
Bere irudimen martzel, gizen eta ugariari jare egin bearrean.
Ayerb EEs
1915, 263.