itsasbide
1.
(Lar, H, que cita a Astar),
itxasbide (V-m ap. Zubk Ond
).
Ruta de navegación.
"Derrota, rumbo de la mar, itsas joaira, bidea
"
Lar.
"Corsa, camino por mar"
Ib.
"Ruta marina"
Zubk Ond.
Etzan oraindio zabaldu mundutik Kartago eta Erromaren izenik, ekijezanian Kantauritarrak itsasbidiak eta ebilzanian Inglaterra, Irlanda eta beste leku askotatik.
Astar II IV.
Txipretik Jope edo Jafarañoko itxasbidea ez da entero luzea.
Aran SIgn 38.
Bide, burnibide, itxas-bide, ibai-bide, itxas-ertz eta abar lekuetan ibiltzea galerazten duten aginduak.
"Vías marítimas o fluviales"
.
EAEg
6-11-1936, 229.
2.
(L ap. Lh),
itxaso-bide.
Camino hacia el mar.
"Voie qui mène à la mer"
Lh.
Esaten deutso ikaraz txibiak [arrantzalleari]: / Gizon ona, ken niri ariak / itxaso-bidea emon gidazu.
Zav Fab,
RIEV 1909, 34.
3.
Viaje marítimo.
Oartzen naiz neketsua ta kaltegarria [...] izango dugula itxasbidea.
Ol Act 27, 10 (Ker itsasbide; TB ugaro, Dv itsasketa, IBk, IBe itsas ibilaldi).
Onen ederragatik baitzan itxasbide ura.
'Expedición'
.
Zait Sof 25.
Arrezkero itsasbidea nekeza izanik.
Ker Act 27, 9.
4.
Estrecho de mar.
v. itsas-estu.
Magallanes-en izena zeraman itsas-bidera iritxi ziranean.
Etxeg EE
1892a, 365.
ITSASBIDEZ.
Por vía marítima. "Itsas-bide (L; Eskual), voie de mer. Itsas-bidez bagoatzi Bordalerat, nous allons par mer à Bordeaux" Lh.