Etim. Para su relación con nabar, v. FHV 266.
(
AN; VP
64v,
Añ (G, AN),
H),
nabarreri (
AN-5vill-ulz-egüés-ilzarb-olza, B, Ae, Sal, R; Lar, Añ (G, AN), H, VocB , ZMoso 72),
naparreri (
V-m-gip, G-goi-bet-nav),
naparrai (
G-azp),
naparri (
V-och-gip; Zam Voc
),
nafarrei (
G-nav, AN),
nafarrai (
G-nav),
nafarri (
V-gip),
nauarreri (
H)
Ref.:
Bon-Ond 141; VocPir 316; A (nafarrei, nabarreri, naparreri, naparri); ZMoso 72; Iz Ulz (nabarrerie), Als (nafarrei), R 404; Ond Bac (nafarrai); Etxba Eib (nafarrixa); Elexp Berg (naparri); ZestErret (naparrai)
.
Viruela. "Petite vérole" Bon-Ond y VocPir. "Viruela" A. "Arpegi guztia pikauta zeukan, gaztetan naparrixa pasauta" Elexp Berg. v. astanafarreri, 1 baztanga.
Tr. Documentado en Mendiburu, J.J. Moguel y en autores meridionales desde finales del s. XIX.
Aurtasun guzian bagenuen zer edo zer. Bagenuen bein ortz-aginen agertzea; bein baztanga edo nabarreria.
Mb OtGai I 18.
Onelakuen eskandalubak iraasten dira nafarreijaren gisaan.
JJMg Mayatz 105.
Naparrei edo sakutea izan ei eban.
Ag Kr 222.
Zenbat ixurri, naparri ta abar, / sartu dan Euzkel-errira.
Enb 87.
Zaartzaroan, nafarreria.
Erkiag BatB 138.
Albaiteruen esanak naparreria edo beste zerbait dela eta.
MEIG I 101.
v. tbn.
Naparreri: A Ezale 1897, 182b. Inzag RIEV 1933, 415. Ibiñ EG 1951 (7-8), 8. Naparrei: Aran-Bago ManMed 203. EEs 1914, 58. Naparri: AB AmaE 91. FLV 1988, 276 (Larrainzar, 1905).
"
Naparraia pasau, gosea pasatu, hilaren azkenera ezin iritsirik ibili [...]. Honek pasauber dik naparraia honek!
"
ZestErret.
"
Naparreri (G-bet), sarampión; litm., enfermedad abigarrada"
A.
naparreria (V-gip ap. Iz UrrAnz
),
naparrei (G-goi ap. AEF 1955, 108),
naparri (V-gip ap. Elexp Berg
) .
(Ref. a diversas enfermedades del ganado).
"Glosopeda o mal de boca (naparreie). [...] Se les hinchan éstos [los pies], cayéndoseles las pezuñas"
AEF 1955, 108.
"
Naparrerixia, la viruela (enfermedad del ganado de pezuña hendida)"
Iz UrrAnz.
Nafarreri gaitz eriotsuak arrapaturik edo bestelako gertakari gaiztoren batekin ardiak gitxiturik.
Izt C 226 (v. tbn. 221).
Ardijen arteko naparrerija.
"Viruela"
.
ForuAB
95.
NAFARRERI BELTZ
(nabarreri beltz AN-araq ap. A Apend; naparreri beltz Garate Cont BAP 1949, 362). Viruela.
NAFARRERI-ETXE.
"Naparri-etxe, lazareto para enfermos de viruela que se encontraba en las proximidades del caserío Hondartza" Elexp Berg.
NAFARRERI GORRI
(nafarrei G-nav ap. A; CEEN 1972, 49; nabarreri A Apend). Sarampión.
NAFARRERI-PIKA.
"Naparreripeka, cacaraña" A Apend.
NAFARRERI-PIKATU
(naparreri-p. G-goi, nafarri p. V-gip; naparreripekatu A Apend). Ref.: VocZeg 286; Etxba Eib (nafarri pikatu). "Cara apedreada, musu naparreri pikatue" VocZeg 286. "Cacarañado" A Apend. "Picado de viruelas. Gaurko egunian, ez da ikusten iñor nafarripikautakorik" Etxba Eib.
NAFARRERI PIKORTA.
"Nafarreri pikortak, grains de petote vérole" H s.v. pikorra.
NAFARRERI ZURI.
"Naparreri zuri, es varicela en Guipúzcoa" Garate Cont BAP 1949, 362.