1.
(Lar, Añ (G, AN), A).
Fijarse en, interesarse, poner atención.
"Atender"
, "reflexionar", "advertir" Lar y Añ.
"Aplicarse"
, "reparar, observar" Lar.
"(Sí, ya lo he) advertido, bai [...] arretatu natzaio
"
Ib.
"Dedicarse"
A.
v. ARRETA EMAN, ARRETA JARRI, ARRETA IPINI.
Psikologiaren sail bat dugu [parapsikologia], eta oraindar jakintsu gogo argi bat ezin egon liteke hartaz arretatzeke.
Mde Pr 318.
2.
Cuidar.
Elkarrekin bizi giñan guziok, erdi ginduzken eran arretatu gindun.
"Ita curam gessit, quasi omnes genuisset"
.
Or Aitork 230.
Nagusiaren alabatxoak ere begiratuki arretatzen zitun [neskameak], eta aiek zentzatzen aski gogor zan.
Ib. 226.