Tr. Documentado desde finales del s. XV (en el Cantar de Lazcano), es usado en todas las épocas y dialectos. La forma más antigua con -n(t)z- va perdiendo terreno en beneficio de las formas con -n(t)s- especialmente al Norte, salvo en textos suletinos. En DFrec hay 72 ejs. de frantses, 3 de frantzes, 4 de frantzez y 2 de prantzes, todos ellos, menos 7, meridionales.
sense-1
1.franzes (Mic 7r, VocBN, Gèze),
frantzes (H),
frantzez,
franses,
prantses,
prantzes,
pranzes,
prantxes,
parantses . (Sust.).Francés (idioma)."Langue française"H.
v. pantzera. Ezein ere lengoajerik / ez franzesa ez berzerik / orai ezta erideiten / heuskararen parerik. E 255.
Kopia bat, eskribatürik neure esküz, bai-eta translatatürik franzezetik gure lengoajiala. Etchart 3.1v.
Ez Frantzesa ez Española aditzen ez dituztelakotz. Iraultza 102.
Gutik dute fransesa nola hark ibiltzen, / ez du ere parerik denean mintzatzen. HbEsk 81.
Liburu huntan hanitz gauza frantses gisa izendatuak izanen dire. ECocin 2.
Dathorke nigana nor-nahi, eta darasala frantses ala gaskoin, nik bethi atxikiren dut nere eskuara...ArbIgand 22.
Frantses hutsean emazu haurra. HUAurp 202.
Erromar saillak dauzka italianoa, española, parantsesa, errumarra [...]. AyerbEEs 1916, 261 (cf. prantses en la misma pág.).
Nere muthil-gazte bat ona, prestua, bainan frantses tuntik ez zakiena. BarbSup VIII.
Debrien lanak zituen frantses hori ezin mastekatuz. Ox 191.
Normandiar frantsesetik. MdePr 250s.
Española ez zan izkuntza guztiak, aiendako prantsesak ziran. SMZirik 63n.
Harek euskara garbia zuen maite, ez frantsesarekin nahasia. XaOdol 26.
Oharturik, bixtan dena, nik naukan frantses mugatuari.LarreArtzainE 118.
Esaera zaharrak 706 dira eta frantsesera itzuliak eman dizkigu. MIH 237.
v. tbn. Dh 110. MarIl VIII. Gy III. Bordel 79. ChantP 310. Elsb Fram VII. Jnn SBi V. JE Bur 134. Etcham 107. Zerb Azk 90. Or in Gazt MusIx 12. Ardoy SFran 137. Osk Kurl 120. Etchebarne 36. Franzes: Lç Adv ** 5r. ES 139. He (pról. al Nuevo Testamento). Mst X. Mercy 1. Xarlem 1113. Mg PAb 169. Izt C 468. Arch Fab 11. Aran SIgn 202. Franses: Tt Arima 105. MarIl XIV. Frantzes: A Ardi 90. Const 16. Etxde JJ 203. Basarri 179. Prantses: Or QA 105. Prantzes: Enb 45. Uzt Sas 291. Pranzes: fB Olg 140.
azpiadiera-1.1
"
Prantxes, lengua ininteligible, jerga, jerigonza. Ze prantxes da ori?
"GketxLoiola.
sense-2
2.
+franses,
frans,
frants (AN-ulz ap. IzUlz),
prantses,
prantsez,
prantzes,
pantzes,
prantxex . (Sust.).Francés."Français de nation"H.
"
Frántsa, el francés; bi frants
"IzUlz.
Franzes <...>ek baiño obeki igitu aut nik. (Esteríbar, 1613). ReinEusk 127.
Españarrak, franzesak, italiarrak beren hizkuntzak dituzte. LarCarta a Gandara 161.
Ez uzteko Granada frantzesei hartzerat.Lg(
inIraultza 122
).
Madrilko kortera joan da / frantsesa lerro-lerro. FrantzesB I 22.
Zan une baten gerra tin itzal bat / españarrakaz frantzesen artean. ZavFab,
RIEV 1907, 534.
Frantzes asko ill dala / diote Austrian. Xe 223.
Franzesen erderan. BvAsL 25.
Frantses ala arrotz jakintsuak hitz bereko dire. HUAurp 214.
--Fransa edo española / duzu andria? / --Franzesa dut baño da / guziz noblia. Balad 99.
Prantses horiek... dena espantu zarete!BarbSup 130.
Inglandarrak ingeles, pantzesak berian. Enb 136.
Eskuineko frantsesak leherturik, argiko berriz gainean gintuen etsaiak. ZerbGerlan 99.
Prantxexek ere zertzuk esan oi ditute beren izkera xarpil orren alde!OrQA 198.
Eztiat haboro ene büria frantses bezala khuntatzen. MdePr 51.
Aymeri Picaud zeritzaion. Frantsesa zan. VillJaink 21.
Norteko trenbidea egitera frantsesak agertu zitzaizkigun nagusi. MEIG IX 41.
v. tbn. Dv Lab 43. Laph 11. Elsb Fram 146. Zby RIEV 1908, 91. Azc PB 213. Goñi 116. JE Bur 114. StPierre 21. Barb Sup 15. Etcham 119. Zub 89. Lf Murtuts 22. JEtchep 93. Erkiag BatB 43. Ardoy SFran 77. Xa Odol 224. Franses: Mong 587. Hb Egia 148. Frantzes: Echag 21. Afrika 134. Elzb Po 203. Ud 58. AB AmaE 147. AzpPr 39. Azc PB 220. Goñi 60. A Ardi 55. EusJok II 140. JanEd II 68. Inza Azalp 122. Tx B 142. Basarri 70. Balad 101. Alzola Atalak 138. Mattin 44. Berron Kijote 199. Alkain 62. Ayesta 98. Franzes: EgiaK 88. BBizk 25. ES 96. Cb EBO 42. Xarlem 1314. Mg PAb 170. Astar II X. Izt C 453. Aran SIgn 8. Prantses: Enb 184. Or QA 103. Etxde JJ 161. SM Zirik 64. Prantsez: Basarri 165. Anab Aprika 97. Prantzes: FrantzesB I 162. Zab Gabon 95. Bv AsL 167. AB AmaE 216. Ag G 217. Tx B III 18. Alz Burr 32. Or Eus 136n. SMitx Aranz 213. NEtx Antz 146. Anab Aprika 78. MAtx Gazt 62. Prantzez: Ag G 114. Alz Burr 17. SM Zirik 10. EZBB II 94. Pranzes: Mg PAb 200. fB Olg 153. Aran SIgn 9.
azpiadiera-2.1
Naijago dabee franzes modura jantzi guraso bizkaitaarreen modura baño. JJMgBasEsc 194.
Buruban berriz pañolituak / frantzes moduan jarriyak. Xe 312.
sense-3
3.
(AN-5vill, BN-lab ap. GteErd 279
),
franses,
franzez,
prantses,
prantsez,
prantzes (A) . (Acompañando a un nombre).Francés."
Prantzes (c.) [sic] francés, se usa, en general, para indicar la procedencia extraña de ciertos vegetales"A(cf. infra FRANTSES-ARBI, FRANTSES-PORRU, etc.).
Tr. Es bastante más usado precediendo al nombre; tras sust., se encuentra en Tartas (Onsa 26), MarIl (VIII), Hiribarren (Esk 5), Afrika (48), Laphitz (48), J.I. Arana (SIgn 8), Elissamburu (Fram 78), Joannateguy (SBi 56), Zalduby (RIEV 1908, 84), Hiriart-Urruty (Zez 77), StPierre (30), Kirikiño (Ab II 186), Mendaro Txirristaka (429) Zerbitzari (IxtS 102), Lafitte (Murtuts 47), Irazusta (Bizia 26), Orixe (QA 42), San Martin (Zirik 63), Anabitarte (Aprika 54) y Larre (ArtzainE 327).
Franzez osteak jakingo du / ura Ondarrabian zana. CantLazc 3s.
Hantik ere frantses adajioa: arrautze bat ebasten dian, idia ebatsiren diala. Egiat 200.
Frantzes bandera duzu ohorez betetzen. Lg(
inIraultza 121
).
Izan direla franses errege handiak / badakike kondatzen hekien mihiak. HbEsk 4.
Frantses armada bozkariorekin hartu zuten nafartarrek. Laph 9.
Frantses Errepublika zer den orai guziz, / kanta zezakeiagu berak erakutsiz. ZbyRIEV 1909, 229.
Frantses hitz bakar zonbeit ikasirik. BarbSup 171 (v. tbn. frantses hitz en Prot 65, Mde Pr 218, Xa Odol 25).
Bainan erretzetik beiratu ninduten han berean aurkitu frantses adixkide batzuek. JEBer 94.
An, itxaso zabalean, prantzes guda-ontzi bat egoan bere zain. EtxabuKontu 217.
Besteak berriz Erromako frantses semenariorat. LarreArtzainE 196.
Bazuen Mogelek frantses literaturaren berri. MIH 167.
v. tbn.
Iraultza 93. Gy 295n. Lap 367 (V 168). Etcham 135. Zub 78. Zerb Gerlan 104. Iratz 183. Mde Pr 43. JEtchep 82. Ardoy SFran 37. Frantzes: Echag 23. Franzes: BBizk 29. Tt Arima 108. Izt C 162. Arch Fab 11. Aran SIgn 63. Elzb PAd 73. Ag Serm 431. Xikito 4. Prantses: Or Eus 209. Prantsez: Etxde JJ 66. Vill Jaink 186. Prantzes: Azc PB 203. A BGuzur 147. JanEd II 70. Kk Ab II 185. Or Eus 260n. SMitx Aranz 213. NEtx Nola 24. Prantzez: Munita 146. BAyerbe 158. Pranzes: Aran SIgn 43.
sense-4
4."
Frantzesa, beieri emoten yakon bedar klase bat esne asko emon daien"IbarraDima.
Cf. FRANTSES-BELAR.
sense-5
5."
Prantses, galbana. Prantsesak jo du ori, a ése le ha cogido la galbana. A zer prantsesa daukan orrek, qué galbana tiene ese!"(AN-gip, comunicación personal)
FRANTSES-BELAR. "
Prantzes-bedar (V-ple-ger-arr), prantzes-belar (G), alfalfa"A.
"
Frantses/prantsez belarra, belar mota bat, belgabelarra ere deitua. Guk han prantses belarra esaten geniyon, beste toki batzutan tepla esate zaio
"ZestErret.
azpisarrera-3
FRANTSES-ERDARA. Francés (idioma).
Liburu hori frantses erdaratik eskuararat itzuli zuen Haranburu aphezak. ArbIgand 174.
Asko zorigaiztuan / Gaurko egunetan / Burubak austen dabiltz / Pranzes erderetan. UrMarIl 126.
Prantzes erdera eta solpa, [...] biak berdiñ-berdiñak ziran. UrruzUrz 47.
Frantses erdarak dio: [...]. Ox 192.
azpisarrera-4
FRANTSES-EUSKALDUN (V-gip, G-azp, AN-gip, BN-ciz, S; frantzez-e.V-gip)
Ref.:
EtxbaEib(
frantzez e.
);
ElexpBerg(
frantzes-e.
);
GteErd 279
. Vasco-francés.
"
Zuberoa'ko frantzez-euskalduna
"EtxbaEib.
v. EUSKALDUN-FRANTSES. Franzes euskaldunai. CbEBO 18.
Joanis esaten deutsee pranzes euskaldunak Juan edo Juaniko esaten deutsagunari. MgPAb 163.
Kausa dire mendiak, franses eskalduna / ezbazen nafarrekin español egina. HbEsk 72.
Frantses eskualdunak osoki kaskointzen ari garela. HUZez 75.
Oihu hau igorriko dut / frantzes eskualdun herrira. XaEzinB 56.
v. tbn.
JanEd II 68. Tx B II 129 (frantzes e.).
azpisarrera-5
FRANTSESEZ. En francés.
Hanbat latinez, franzesez, nola anhitz berze lengoaje abratsez eta pratikatuz. LçDedic * 6v.
Baldin egin baliz euskaraz hanbat liburu nola egin baita latinez, franzeses [sic], edo bertze erdaraz. Ax 19 (V 10).
Martin de Hoiarzabalek egiña franzezes eta Piarres Detxeberri edo Dorrek eskararat emana. INav 1.
Latin gramatika ikasten dutenean, naiz gaztelaniaz, naiz franzesez, naiz euskeraz itz egiten dute. CbEBO 18.
Liburu on guzia fransesez egina, / soseko liburu bat gabe eskalduna!HbEsk 5.
Izkribuz emanak frantsesez. HUAurp 203.
Kanpotarrakin frantzesez berbetan iñoz entzun eutsoelako. AlzolaAtalak 138.
Ez nuen nahi ene burua frantsesez mintzo aditu. XaOdol 27.
Aurrenekoz neketsu egiten zitzaion gramatikaren ikastea prantsesez ezpaitzekin. EtxdeJJ 17.
Delako Beckett hori batean bezain trebe eta abil dela bestean, ingelesez eta frantsesez. MIH 394.
v. tbn.
CartUrruñ 135. Dh 110. MarIl VII. Dv Lab 160. Elsb Fram 116. Zby RIEV 1908, 84. JE Bur 186. StPierre 36. Barb Sup VII. Etcham 126. Zerb Azk 88. Mde Pr 250. JEtchep 115. Osk Kurl 119. Lf in Casve SGrazi 8. Etchebarne 49. Larre ArtzainE 123. Franzesez: ES 167. Arch Fab 13. Frantzesez: Bil 175. Goñi 21. A Ardi 111. Zub 17. Mde Pr 197. Prantsesez: Or Mi 10. Etxde JJ 48. Prantzesez: Zab Gabon 103. Alz Burr 35. Ldi BB 70. Anab Aprika 15. Prantzezez: Ag G 119.
azpisarrerakoSense-5.1
(Con jakin, etc.
).(Saber, etc.) francés.
Azalez, soin-arrea; / barrenez, biurri; / kideago zaitezten, eztakik prantzesez!LdiBB 70.
Ez dakit prantsesez, andrea. OrQA 45.
Eta frantsesez ez dakienak?MEIG II 104.
azpisarrerakoSense-5.2
"
Prantxesez ari, balbucir, hablar con lengua de trapo. --Umeak izketan ikasi? --Bah! Ortxe ortxe prantxesez aritzen zaigu
"GketxLoiola.
azpisarrera-6
FRANTSESEZKO. Francés, de lengua francesa.
Ustez ezen franzesezko mintzairan bezala eginez ederkiago mintzo direla eskuaraz. ES 134.
Franzesezko eta espainolezko autor, bai halaber liburu zahar eta berri guztiek. Ib. 160.
Horri dagokala lehiatu ere dire Franziako Aphezpikuak liburu sakratu hau franzesezko lengoaiarat itzulia bere diozesetako fidelen eskuetan ematerat. He(pról. del Nuevo Testamento).
Uste nuen alabaina latinez, griegoz edo frantsesezkoetan lehen zirenek eremanen zutela euskarazkoa ere. LarreArtzainE 135.
[x letrak] hots bat adierazten du axuri euskal hitzean, esate baterako, eta erabat beste bat frantsesezko eta gaztelaniazkoetan. MEIG VII 181.
Euskarazko eta frantsesezko zatiek aldamenenan dute gaztelaniazko itzulpena. MEIG III 143.
azpisarrera-7
FRANTSES-GALLETA. Cierto tipo de galleta.
Lau sagar gordin andi eder ta frantzes-galleta lasto-yakeradunak. ALatsibi 147.
azpisarrera-8
FRANTSES-GOLDE. "
Golda-miiña, reja de arado. Bolda miiña: [...] 2.º la punta separable de la reja de frantzes-boldia
"IzArOñ.
azpisarrera-9
FRANTSES-INTXAUR. "
Prantzes-intxaur (V-m), cierta especie de nuez"A.
azpisarrera-10
FRANTSES-KATU. "
Frantzes-katua, la jineta"IzArOñ.
azpisarrera-11
FRANTSES-MIN. "
Prantzes-miñ (G-to), pulmonía de los animales"A.