1.
(gral.; SP, VocBN , Gèze, Dv, H (+ e-)),
hei (A s.v. ehi (sin indicación dialectal))
Ref.:
A; Lrq; Gte Erd 103, 104, 106, 225. Borde, orilla; extremo, límite."Línea de los montes"A.
Cf. IC II 242: "Egia cosa que se descubre desde lejos, como costa, villa"; cf. tbn. SaraskHizt 20: "Enchullio [='enjulio, madero horizontal del telar'], enegia". v. bazter, ertz. Tr. Documentado al Norte desde principios del s. XVII; al Sur sólo se encuentra en Vicenta Moguel y algunos autores del siglo XX. En DFrec hay 14 ejs., 7 de ellos meridionales.
Beheretik hurbilltzen da [Linboa] munduaren hegira. EZ Man I 127. [Xirripa] haren hegian belhaunikaturik. SPPhil 134.
Itsasoaren hegian. Gç 205.
Ilkhi izan giñen hiriko portaleez kanporat arriberaren hegirat. HeAct 16, 13 (Lç flubio bazterrera, Dv ibai aldera
).
Hiriko murruen hegitik. Lg I 376.
Babiloniako ur-hegi / Ederretan. Monho 88.
Ibai bateko egi edo ondora. VMg 31.
Konfrarioko aldarearen hegian. JesBih 465.
Españako hegilat. Etch 616.
Estaltzen zituztela plazako hegiak. HbEsk 100.
Nere arima ezpain hegira ethorririk. DvLEd 277.
Furnego hegian. ECocin 31.
Franzizkoren bozkarioa Xinako hegiak ikhustean!Laph 228.
Lezearen hegian. Lap 108 (V 51).
Erraten zuten Angleterra zela lurraren azken hegia. HUAurp 50.
Lur haren hegiraino ereman zituen Moisek. CatJauf 27.
Betespal hegiak gorri zituen. JEBur 131.
Buru batean dago errebota [...], burdin sarea hegian. 'En el borde superior'
.Ib. 25.
Bide hegian jarri nintzan. StPierre 28.
Ohe-hegian zagona. BarbLeg 60.
Pareta-gainetako hegiak mailka antze handirekin ozkatuak. JEBer 55.
Gúe Larrája hegíko mintzáje zaharín. "Du haut-Larraja"
.LrqLarrajaRIEV 1931, 233 (de interpr. no segura).
Ganibeta mahain-hegian pausa. LfMurtuts 9.
Ur-egi orlegiak. ZaitSof 193.
Hazparneko hegiraino. ArdoySFran 36.
Baratze baten hegira. XaOdol 320.
Ühaitz hegian. CasveSGrazi 168.
Ohantze hegian bazuen ezarria [pipa], hegitik eta goraxagoño.Etchebarne 40.
Futbolekoena utziz pentze-hegiko murruraino. LarreArtzainE 113.
v. tbn. Hm 72. Mih 110. Gy 54. Elzb PAd 33. Zby RIEV 1908, 291. Elsb Fram 132. Arb Igand 156. Ox 126. Or Eus 202. Iratz 116. Zerb IxtS 33. Mde Pr 207. Larz Iru 130. Ibiñ Virgil 116. MEIG II 143.
azpiadiera-1.1
"(L, BN-baig), pequeña planicie sobre un precipicio"A.
azpiadiera-1.2
(V-gip). "
Epaitza, la línea saliente de un terreno, egixa (?)"IzUrrAnz.
"Cima alargada con dos vertientes"IzArOñ.
sense-2
2.(gral. ap. A; Lar, H).Ladera; cuesta, pendiente."
Egia, cosa q(ue) se descubre desde lejos como costanilla"IC 447r.
La acepción fig. "ce qui est pénible, fatigant comme une montée" que trae Harriet, citando a EZ Eliç 310s (zergatik egin nauzu neure hegi, eta neure buruaren unhagarri), se debe sin duda a una errata (hegi por begi). v. hegal (2). Tr. Menos usado que en la acepción anterior; documentado desde Oihenart, es algo más frecuente al Sur.
Iokariaren lasterra, gora behera: goratzea hegi erdirano, beheratzea ondarrerano. "Au milieu de la montagne"
.OPr 269 (Mg PAb 172 egi).
Oriek ez beste guziak itoak utzi zituen, egi, aldapa, mendi ta mundu guziarekin batean. MbOtGai I 196.
Aldapa, egi, muno ta malkorrak. IztC 25.
Zuen hegi-muthurrak / Mihise batek hila gisa / Gorde ditik elhurrak. ElzbPo 199.
Eztauz artuko mendi eskerga / Eregiaren egiak?ABOlerk 365.
Mendi bat [...] bizkarra ta egi edo egalak baiño eztabezana. ATxirrist 243.
Sartaldeko egi gañean. AgG 154.
Gallur, aldapa, egi ta ibarrak. AgEEs 1917, 170.
Zelaia edo malda den [...], egi edo buru. FIr 166.
Dena hegi diren harrizko mendoitz hits batzu. JEBer 41.
Gure mendi egietan. Y 1936, 6.
Malta deritzan ibarreko egi leun eta zabal batean. EtxdeJJ 8.
Peña Pobre-ko egi zabalean. BerronKijote 26.
Auto batzuen tutakoak entzuten baiginituen Amoztoiko bihurgunean, edo beste batena Nazabalarreko hegian. LarreArtzainE 94.
Mendi-hegietan barrena bezala dabiltza, gailurrak bazterrean utziaz. Izenak, Xurio, Maister, Haraneder [...]. MEIG VI 59.
v. tbn. Ub 15.
sense-3
3.
(AN-ulz ap. A Apend; SP, Lecl; Dv y H (+ e-)). "Montagne"SP.
"
Egi (Ast Apol 102), colline"Dv.
Cf. supra "montagne" en la trad. del proverbio de Oihenart. Muño ta egi askotan ikusi ditut baseliza edo ermitak. AY 1934, 8.
sense-4
4.
(V-gip, G-to, S; Dv)
Ref.:
Lrq; Etxba Eib; Iz To. Cima."
Egi [...], pointe de rocher"Dv.
Anbuluteko egira (gaiñera). OrEus 89.
Bere hegi eta konkorretik karrika bazter hetara jaustera behartzen dela gaintarra. LarreArtzainE 63.
azpiadiera-4.1
Soin hegitik oinetaraino.Mde Pr 119.
sense-5
5.
(G-azp, S; Lar, H)
Ref.:
A;
Lrq;
GketxLoiola
. Esquina, ángulo."Canto, ángulo, punta, extremidad", "cantón" Lar."
Egia, arista, perfil. Egiak txorroztu arri orri, saca o perfila las aristas a esa piedra. (Era en trabajo de mampostería)"GketxLoiola.
Hegi batean estoka, erdi estoka, erdi ungide. JEBur 59.
Zortzi egiko oial (zortzi puntako mantoia) andi loretua. AgG 70.
Bere ezkila-dorre lau hegiekilako apalskoekin. JEBer 22.
Kartak ditu lau egi. OrEus 162.
azpiadiera-5.1
(G-goi). "Curva"JMBAt.
sense-6
6.(En casos locales de declinación)."
Su hegian da, il est près du feu"H.
Hurbildu zirenean Ierusalemera, eta ethorri Bethphaieko aldera, Olibetako mendi hegira. "Ad montem Oliveti"
.HeHMt 21, 1 (Lç y Dv mendi aldera).
Ioan izan zen mortu hegirat, Ephren zaritzon herri batetarat. "In regionem iuxta desertum"
.HeHIo 11, 54 (He desertuaren aldeko parterat).
Baiona hegian, Hiriburun. DvLab 67.
Bortü hegiala. EvSIo 11, 54.
sense-7
7.
(ADBols). Lugar, zona."
Egijortakua, de esa zona, comarca"Lek(comunicación personal).
"
Egi artan bizi da, vive por allí, en aquel paraje (G-bet)"SHLV I 450.
v. bazter (2).
sense-8
8.
(S ap. A),
hei (A s.v. ehi (sin indicación dialectal)). Alero del tejado.
sense-9
9.hei (S ap. A; Foix ap. Lh). "Soportal, tejavana" A s.v. ehi. "Hangar" Lh.
HEGI-BURU.
Parte alta de una pendiente. Anboton edo Izarraitzen, naiz egi buruan naiz egal gerrian [...] beti da lañoa inguruetako argi kentzaille. AgSerm 569.
azpisarrera-3
HEGITARA(V-gip; egietara V-gip; egiera V-gip). "De canto" Iz ArOñ. "Egiera jarri, ponerse de costado en la cama" Ib.
azpisarrera-4
HEGIZ HEGI.
(Dv, H, Foix ap. Lh, A; egiz egiz V-gip). a) Siguiendo el borde. "Hegiz hegi zamariak dabiltza, las acémilas andan de línea en línea de los montes" A. "Siguiendo el perfil de los montes. Egiz egiz eldu giñan Ondarruara" Etxba Eib. Arrokaz-arroka, leze-hegiz-hegi, / Net artexki badabiltza [ahuntzak]. Gy 183. Beti hegiz-egi dabilana errexki erortzen da. Dih MarH 43 (ap. DRA). Mazelaren gaineko hegiz hegi. JE Ber 50.
"Urak hegiz hegi dohaz, les eaux coulent à pleins bords" H. b) "Bi adarailu hegiz hegi iartzea, poser deux briques champ contre champ" H.