Tr. La forma más extendida es in(h)arrosi: es la más empleada al Sur, sobre todo en los autores cultos del s. XX; al Norte, se documenta ya en Leiçarraga (una sola vez (Act 13, 51); cf. Sch Intr 49) y Pouvreau (Phil 438), pero salvo en Mihura, no volvemos a encontrarla hasta el s. XIX: Monho (114) y, sobre todo, autores de fines del siglo (Laphitz (48), Zalduby (RIEV 1908, 603), Hiriart-Urruty); es casi general entre los autores septentrionales del s. XX. Iharrosi es propio de los autores antiguos septentrionales (Leiçarraga, Etcheberri de Ziburu, Axular, Gasteluçar (76), Chourio, Larreguy, etc.); su uso se mantiene en el s. XIX (Duhalde, Goyhetche, Duvoisin, Joannateguy (SBi 174), etc.), pero casi desaparece en el s. XX (hemos encontrado sólo un ej. en Lafitte, frente al más frec. inharrosi, y algún ej. en Mirande y autores meridionales como Aresti, siempre junto a otras formas; hay, además, yarrosi, junto a iñarrosi, en Olabide). Los autores suletinos emplean iharrausi (Oihenart (ed. Michel 239) y Maister), forma que aparece tbn. en algún autor meridional moderno como Aresti; hay iharausi en Archu y en unos versos bajo-navarros de principios del s. XIX. Eguiateguy usa inharrausi (alguna vez inharausi ), y hay iñarrausi, junto a otras formas, en Orixe; hay iharrautsi en TB (Act 13, 51); inhaurretsi en TB, EvL y Jauretche; irardausi en Añibarro (irandausi en la ed. de CS, tal vez por error), Astarloa, Arriandiaga (que, según el voc. del final, usa tbn. idarrosi e irardosi ) y, sólo como sust., Zaitegi (que tbn. usa irandetsi, con el sdo. de 'remover un líquido'); iardausi en Orixe; iñarrusi en Larramendi; iharrusi en Hiribarren; intharrosi en Propagacionea;inarrostu, junto a inarrosi, en Zubiri; iharrotsi una vez en Goyhetche (173 iharrotsten ), inarrotsi en Etxaide; inhaurrosi en un texto de Herria de 1960; ilarrosi en Lizarraga de Elcano; idarrausi en Hualde, idarratsi en Samper e iñarrasi en Tapia Perurena (Kattalin 180). No hemos encontrado ejs. del resto de las variantes. Hay una forma sintética darresixu ("sacudes") en Lauaxeta (BBa 138). En DFrec hay 4 ejs. de inarrosi, septentrionales.
etimologikoa
Etim. Su segundo elemento podría ser ausi, (h)autsi 'roto'.
sense-1
I .(Vb.).
azpiadiera-1.1
1.
(AN-gip, B, BN-baig-ciz; imh-SP(
-rroztea
), Urt I 34, VocBN, H, iñ-H(V, G), VocB),
iharrosi (AN-erro, L-ain, BN; SP(
-rroztea
), Lar, VocBN, Dv, H),
iharrausi (L, S; Lecl, ArchVocGr, Gèze, H(BN)),
iharausi,
inarrausi (iñ-H),
inhaurretsi (-rresteaH(BN)),
irardausi (V-ger-m; Lar(
inAq 1440
), H(G)),
iardausi (Lar, Añ, H(V, G)),
inarrusi (inh-Dv(V, G), iñ-Lar, Añ, H(V)),
iharrusi,
intarrosi (-th-BN-mix),
inarrotsi (AN),
iharrotsi,
inhaurrosi,
ilarrosi (LEUrtVoc(
A
), H(AN); -ll-Aq 748 (AN)A),
idarrausi (Sal, R),
idarratsi,
inarrostu,
irandausi?,
inaurrasi (Lar(
inAq 1440, 1470
)),
illerrosi (AN-ulz),
illorrosi,
iñardausi (Añ(
A
)),
igardausi (V-ger),
igurdausi (V-arr-oroz),
irdarausi (V-ple-arr-oroz),
idarrosi (Sal; ZMoso 71),
idardausi (V-m),
jardausi (V-ger),
ierrutsi (G-nav),
iorrutsi (G-nav),
iyerrautsi (G-nav),
iyerrotsi (G-nav),
ligurdausi (V-arr),
iñarrasiRef.:
A(
iharrosi, iharrausi, idarrausi, idarrosi, igardausi, igurdausi, intharrosi, iñardausi, iñarrosi, irardausi, irdarausi, jardausi, ligurdausi
);
AApend(
idardausi
);
Lrq(/ĩhãRáwś/);
IzAls(
iorrutsi
);
IzUlz(
illerrósi
);
OndBac(
iyerrautsi
);
SatrVocP(
inarrosi
);
IzetaBHizt(
iñarrosi
)
. Sacudir(se), zarandear, agitar(se), (hacer) temblar; agitar, conmover; varear; rechinar (los dientes)."Secouer, ébranler"SP.
"Arquear la lana, sacudirla"Lar.
"Carmenar, vease cardar, astindu, iñarrusi
"Ib."Zalear, sacudir, menear a un lado y otro"Ib."Sacudir"Lar, Añ.
"(Sacudir el) polvo"Ib."Varear"Lar(
inAq 1470
).
"Secouer, agiter, ébranler. Lur-ikharak iharrosi du etxea [...]. Haizeak iharrosten ditu arbolak erroetaraino [...]"Dv(que cita a He).
"1. secouer, agiter fortement. Zuhaitz bat, xanpela, hegalak... iharrostea [...]. 4. secouer quelqu'un pour le réveiller. Lo zorroan dago, irardausi bear det [...]. 5. ébranler, communiquer des commotions, des secousses. Athea iharrostea, ébranler une porte. Iaunaren hitzak lurra iharrosten du [...] 6. (au fig.), jeter dans le trouble, la confusion. Azkeneko gerlak bazterrak iharrosi zituen [...]. 8. secouer, en parlant de maladie qui éprouve. Helgaitz luze batzuek handizki iharrosi naute [...]. 11. éprouver des secousses, en parlant de la terre. Lurra inharrosten da (Mih) [...]. 12. éprouver des émotions, des agitations intérieures. Ezen bere baithan dire hagitz iharrosiren (EZ)"H.
"
Idarrausi, 1.º (R), caerse la fruta de puro madura por el ímpetu del viento. [...] 3.º (Sal, R), sacudir un árbol, para recoger fruta"A.
"
Isopa iharros-azu "Pater noster" erraitean
"Lh.
"
Iorrutsi, ierrutsi autsa, sacude el polvo"IzAls.
"
Iñarrosi ongi zaku zikin hori. Bazterrak iñarrosi ditugu
"IzetaBHizt.
AxN explica iratiorik (169) por iñarrausirik, e iratiotzen (204) por iñarrausten. v. astindu. Tr. De uso general al Norte desde Leiçarraga; al Sur se encuentra al menos desde Larramendi, siendo sobre todo frecuente en el s. XX.
Etxe edo hiri hartarik ilkhitean iharros albeitzinezate zuen oinetako errhautsa. LçMt 10, 14 (He, HeH, SalabBN, Dv iharros, TB, EvL inhaurrets, Ip iharraus, Hual idarraus, Echn iñarros, Samper idarrats, Leon inharros, Arriand irardausi
).
Lurra ikharatu zen eta airea iharrosi. EZNoel 105.
Errabiaturik ditu / hortzak iharrosiko. EZEliç 258.
Aztorea eskuan dadukazunean, higitzen da, iharrosten da. Ax 46 (V 30).
Ez naiz izituko / iharrostean lurra. Hm 54.
Beldurrak eta ikharak iharrosten tu ene hezurrak. Ch III 14, 1 (Leon inharrosten; Ip karraskatzen, Ol dardaratzen
).
Tentazioniak hanitx gisaz iharrausten dü bere deseñ huna eizten dian gizon bat. Mst I 13, 5 (Ch norat nahi darabillate, Ip harat hunat erabilten
).
Ospin ihurtzuriek iharrosiren tuzte bazter guziak. Lg II 185.
Deusek ezin inharrosiko duen konstanzia bat. Mih 58 (tbn. en Brtc 258).
Itxasoak ütxülipurdikaz ontzia inharrausten. Egiat 157.
Ark átra bólsa, ta ilarrósis inzue diru-arroitu. LEUrt(ms. ) 101v (ed. 1846, 286: ilarosiz [sic] edo erabilliz
).
Mokanesak iharaus ta gibelko aldian jo. FrantzesB I 26.
Zerren deabruak infernutik urten daben, galdu, ondatu, irardausi ta iruntziteko gizonak. AñMisE 5 (
CS 16 irandausi
).
Begikaldi batez itsasoa zolaraino ta lurra bere zimenduetaraino iharrosten eta ikharatzen duena. Dh 132.
Naizen guzia lazten eta iharrosten naiz Jainkoaren juiamenduaz orhoitzen naizenean. Ib. 154.
Abijetan bazara erropia irardausi eta alegina egiten badozu txingarra andik kenzeko. Astar II 134.
Haize borthitz batek inhaurretsi zuen Apostoluak bilduak zauden salha. Jaur 197.
[Mandoak] txinxila iharausten zuelarik. ArchFab 79.
Zenbat hark sarea baitu gehiago iharrosten, / hanbatez da hartan bera gehiago enbrazatzen. Gy 52.
Iharrus, Eskaldunak, zuen ilhunbeak. HbEsk 5.
Eskuak iharrosi baititu dohain tzar orotarik. DvIs 33, 15 (Ol yarrosi; Ker astindu
).
Aro gaixtoaren oldarrak inarrosirik landarea lotzen zaio ausikian lurrari. HUAurp 198.
Bere sinheste makhurretan intharrosiak. Prop 1898, 259.
Gertha zitakeen, intharrosiagatik, lohiperat ezin itzuliphurdikatuko gintuztela. Prop 1899, 206.
( s. XX)Besoa inharrosiz. JEBur 100.
Bandera bat eskuan izan balu bezala, inharrosi zituen bere galtzak. BarbSup 46.
Xoriak, beren lumak inharrosiz. Ib. 143.
Eskuan inharrosten ditu boltxaarri edo attanttun andana bat, klak klak klak. Ib. 116.
Bilo zamarretik hartzen zütian [behargabedüna] eta iharrausten zarpa bezala. Const 29.
Eliza bobedaa iharrauziz, ihardetsi zian: [...]. Ib. 41.
Deusek ezin inharrosia da. LeonImit III 33, 1 (SP inharrosi gabea
).
Paparrean geldituriko ogi-apur apurtxo batzuk eskuekaz iñarrosten. OrTormes 69.
Nola yauzi egiten zuen [...] ur gainerat, osin guzia inarrosturik. Zub 22 (89 inarrosi
).
Iñarrosi bage ezer ematen ez dun urritza bezalaxe. OrMi 95.
Burua inharrosiz, amaxok adiarazten dauku ezetz. JEBer 31.
Hanbatenaz hobeki inarrosten direla non meheago eta garbiago baitira izaiten ["cordes vocales"-ak]. JEMed 59.
Gurdia betez aita bidali, / iardausi ta alea bildu. "Vareando"
.OrEus 85 (ed. Zarauz, 1950 (ap. DRA), 117 jardausi
).
Bele bat isil ipar-aldera, / egalak nagi iñarrausten. Ib. 312.
Anaiak ere inharrosiak ziren eta etzezaketen ihardets. ZerbIxtS 29.
Lur-ikara batek bazterrak oro iharrosi baitzituen. LfMurtuts 2 (53 inharrosi
).
Hirur ezkila eder, pesta egunetan herria ederki inarrosten dutenak. ZerbAzk 16.
Kontrabandoko ixtorio batzuez kanpo, deus gutik sekulan inarrosten duen xokoa!Ib. 84.
Bere adiskiderik onenari bizia kentzeak [...] barren guztia iñarrotsi zion. EtxdeJJ 211.
[Parkeko zuhaitzak] iharrosten ziren ontzi-mastak izan bailirakeen ekaitz baten jostagailu. MdeHaurB 5 (69 iharrausi; Pr 294 inarrosi
).
Besotik iñarrosten ari zitzaidan Miren, ni esnarazi naiean. TxillLet 105.
Otzikareak gorputz osoa iñarrosten eutsan. ErkiagArran 158.
Iharrausi ninduen gertaera harek. ArtiMaldanB 229 (192 iharrosi
).
Eta nola berekin baitu Eskual-Herriaz egina duen filma ederra, ez ditu guti inhaurrosten eskualdun bihotzak. Herr 17-3-1960, 2.
Etzauku iduri Beila famatu horrek bazterrak hemen gaindi hanbat inharrosi dituen. ArdoySFran 13.
Illorrosi zak ezkurre duen arbola. (AN-ulz)'Babes ona billa zak'
.InzaNaEsZarr 994.
Ez dakit ikusi dudan geroztik teatro edo Operarik ere, barnea hola inarrosi dautanik. LarreArtzainE 133.
Ikuslea iharrosteko azkenalderako gorde duen ikuskizun lazgarri hura. MEIG I 199.
Antzinako etxe zahar hura lur-ikarek iharrosi digute. MEIG IX 59
(94 inarrosi
) v. tbn. Otx 37. Etcham 67. Ir YKBiz 196. Ol Mc 9, 20. Iratz 41. Zait Sof 141. Ibiñ Virgil 48. Xa Odol 337. Iharrosi: Elzb Po 201. Iharrausi: MIH 248.
azpiadiera-1.1.1
Sacudirse, quitarse de encima (sentidos prop. y fig.). Nahi nuke karga haur neure gaiñetik khendu, iharrosi. Mat 230.
Erran dute hauts detzagun / Haren lege guztiak, / hauts eta iharros haren / hede eta ustarriak. EZEliç 176s.
Eztirokianak, arren, holako griñaldia iñharraus gogoan denian eskentzen. Egiat 223.
Iharrosiren dut nere estalgi dorphea. DvLEd 18.
Holako gure gizon haundiaz oroitu gira azkenian, uzkurtasuna inarrosirik. Zub 34.
azpiadiera-1.1.1.1
(Acompañado de alativo). Baina hark bestiá sura iharrosirik etzezan minik har. 'Excutiens bestiam in ignem'
.LçAct 28, 5 (He, Dv iharrosirik, TB iharrautsirik
).
azpiadiera-1.1.2
Llamar al orden, echar un rapapolvo."(Poner de) vuelta y media, iñarrusi
"Lar.
"
Nausiak, ethortzen denean, iharrosiko ditu langile alfer horiek, [...] il reprimanda ces ouvriers paresséux"Dv.
"Secouer, donner une correction, une réprimande. Ederki iharrosi du semea; behar ere bazuen
"H.
Iñarrusi bear genduke guziok hizjario erausle motel au. LarDT CCIV.
Borthiskoa omen zen jitez Urbain VI. Kardinale batzu nahi zuten baino gehixago inharrosirik, gaitzitu zitzaioten. ZerbIxtS 106.
azpiadiera-1.1.3
idarrosi (Sal ap. A),
irandetsi (Sal ap. A). "Remover un líquido"A.
Garagar-ardoa bera usteldu egiten da, irandetsi ezik. ZaitPlat 34.
azpiadiera-1.1.3.1
Apatxekin ondarra iñarrosten dun zezena. IbiñVirgil 40.
3.iñardausi (Añ, A). "Talar, cortar árboles desde el tronco, basoa, oiana ondotik [...] iñardausi
"Añ.
"Talar (bosques)"A.
v. 1 inausi.
azpiadiera-1.4
4."
Irardausi (V-ger-m), restregar"A.
azpiadiera-1.5
5."
Idarrausi (Sal, R-uzt), desgranar con la mano las mazorcas de maíz, alubias, etc."A.
sense-2
II .(Sust.).
azpiadiera-2.1
1.
(AN-larr ap. AspLeiz2),
iharrosi (Lar, H),
iñarrusi (Lar). Sacudida, temblor; vareo."Sacudimiento, sacudidura"Lar.
"Carmenado"Ib."Secousse, secouement"H.
"Sacudida para deshacerse de la humedad"AspLeiz2.
Hasi zen hasperenez, iharrausiz eta ezin egon batekin bezala zagon. Const 19.
Hari-piru batek baderama larruko inarrosia bizkar-muinako zelula baterat. JEMed 26.
Mitxirrika goiztarrari / iñarrausi bat emanen diot. "Un vareo"
.OrEus 75.
azpiadiera-2.1.1
(Fig.)."Barajadura, golpes de pendencia, iñarrusia
"Lar.
azpiadiera-2.2
2.V-m ap. A
, "Brío. Irardausi onekoa, (persona) de gran brío"A.
Kemen eta irardausi oneko olerkaria duzu. ZaitGold 203.
Arritzekoak ziran aren adimenaren irardausia ta ark eraiki zuen etxaguntzaren ederra. ZaitPlat 5.
sense-3
III .(Part. en función de adj.).
azpiadiera-3.1
1."(Hombre) sacudido [= indócil, intratable], gizon iñarrusia, iharrosia
"Lar.
azpiadiera-3.2
2."
Berez ez da iñarrosia, adiarazteko bat ez dela arroa edo buruzuta, baizik eta autsia edo moldagabea ibiltzeko"FIr 160.
azpisarrera-1
EZIN INARROSIZKO. Inconmovible.
Bere erresoluzionetan ezin inharrosizko <-ozizk-> martirak. SPPhil 528 (He 536 deusek eziñ eragotzisko
).
azpisarrera-2
INARROSTEKO. "
Saihal horiek iharrostekoak dire, ces tapis sont à secouer"Dv(que cita a Gy).
Egiñ zuen orhoa / oihana iharrostekoa. Gy 115.
azpisarrera-3
MIHIAK INARROSI,
MINGAINA INARROSI. "
Miak idarrausi (Sal), insultarse uno a otro, litm.: menear las lenguas"A.
v. tbn. Zait Sof II 155.