minkortasun
1.
(-kh- L, BN, S ap. Lh
; H; -kh- Urt II 418, Dv, H),
mingortasun (SP (sin trad.), H).
"Qualité de ce qui est aigre"
Dv.
"Au mor., aigreur d'humeur, de caractère, de langage"
H.
2.
mingortasun.
Debilidad, enfermedad.
Geroago alatzuago eukan bere gibeleko mingortasuna, ta ostera-be joan zan Buenos Airesera amabost egunetan osagille on batek esaten eutsana egittera.
Echta Jos 325.