eroritasun
1.
(Añ, Dv→A).
Decaimiento, abatimiento.
"État de ce qui est tombé faible. Bihotzeko eroritasuna, abattement du cœur"
Dv.
"Caimiento, jausi-eroritasuna, atzerapena
"
Añ.
Abadesak nobiziaren aultasun eta eroritasuna ikusten zuen.
Cb Josefa 156.
Jose Ramonen eroritasuna.
Ag G 344.
2.
(L ap. A
; Dv).
Inclinación, debilidad por.
"
Aita batek badu bethi zerbait eroritasun bere haurren alderat [...]. Nik ez dut eroritasunik gehiago batarentzat bertzearentzat baino
"
Dv.
3.
erortarzun (Arch UFH).
"Chute"
Arch UFH.