1.
(
Lcc).
Piadoso, misericordioso.
v. pietos.
Arren, zera[n] enetzat piadosoa.
Miserere 334.
Jaun piadosoa.
CatAnz 1.
--Nor dire miserikordiosoak? --Xoil piadoso direnak naiz kanpokoeki ere.
El 93.
Bere miserikordia txit piadosoagatik.
Cb Eg II 91.
Zure biotz beraa ta begi piadosoaz begira zadazu.
Cb Eg III 294.
Aita errukitsu, biguiñ, eta guztiz piadoso eta miserikordiosoa bezela gurekin portatu dala.
Gco I 408.
v. tbn.
Acto 32. CatB 84. FLV 1989, 121 (Munarriz, 1826).
piadosa. (Forma de fem.).
O klementisimea, / O piadosea, / O Birjina Maria dulzea.
Bet 7 (v. tbn. en el mismo contexto VJ 14, Cap 7, Arz 22, El 7, Urqz 30, Iraz 5, Oe 9, CatUt 3, CatB 12, CatLlo 6, CatLuz 4, CatAe 6, CatSal 7, CatR 7, CatUlz 5 piadosa; en este mismo contexto Gco I 470 tiene piadosoa).
Ama guziz santa ta piadosa.
Cb Eg II 98.
Da Señora amoroso bat damuturik datorrenentzat: Piadosa eta errukiz betia.
Zuzaeta 119.
Emakume on-piadosa aiek.
Lard 465.