1.
(gral.; Lcc, IC 448v, Volt 107, SP, Deen I 277, Urt I 65, Ht VocGr, Lar, Mg Nom 68 (G), Añ, Arch VocGr , VocBN , Gèze, VocCB , Dv, H, Zam Voc),
urdiRef.:
A;
EI 88;
Lrq;
EtxbaEib;
EAEL 85
. Cerdo."
Urde, urdaonde, caecia etondo, que son las castas de los puercos "(Fuero de Vizcaya, 1452). Arzam 426.
"Puerco"Lcc.
"Cochino, cerdo"Lar, Añ.
"Porc, ne se dit que des grands porcs"Dv.
"
Urde ilak uzkia otz (S), a muertos y a idos no hay amigos"A.
"
Urde mainhatuak laguna nahi (BN-mix) [...]. Se dice, por ejemplo, del autor de una fechoría que, por aminorar su responsabilidad, se empeña en presentar cómplices"Ib.Sg. EI 88, en BN-ciz-ad-lab distinguen xerri 'cerdo pequeño' de urde 'cerdo grande'. Cf. Ech 34: "Urdeta, que quiere decir 'sitio de puercos'". Tr. De empleo general, aunque más usual en la tradición septentrional. En DFrec hay 7 ejs. de urde. Eztitzazuela egotz zuen perlák urdén aitzinera . Lç Mt 7, 6 (He, TB, Dv, Ip, Or urde; Ur, Samper, Hual, Ol txerri, Ur (V), Ker txarri, SalabBN, Echn xerri, IBk, IBe zerri ). Urdeen buztanez matrazu onik ez . RS 51. Autso Perutxo urdeorri, eta neuk ies dagidan . RG A 26. Bai egiaki guk jan ginduzen irur ardiak eta urdea (Sumbilla, 1597). ConTAV 5.2.5. Nola urde lohitsua illkhi den istillera . EZ Man II 76. Konparatzen du halakoa lohira hidoiztatzera bihurtzen den urdearekin . Ax 471 (V 305). Urde gosek ezkur amets . Saug 51. Antxo limosnari, urde ebatsiaren oinak dematza beharrari . O Pr 28. Urde batek bildots bat iaten zuela . SP Phil 132. Zamari, behor, urde eta berze azienda guziak . Mong 590. Aingeruen ogiaz hazten zirenek egiñ dute bere atsegiña urdeen bazka lizunaz . Ch III 14, 1. Urdentako ziren magitxen jatez . Mst III 14, 1. Urde hek artiki zituzten, errabian bezala, bere buruak itsasorat . Lg II 139. Urde zatarrak ordu ain estuan, / eskintza ederrak egiten zituan . Mg in VMg 99. Imini urdea zaldiganean . Zav Fab RIEV 1909, 30. Urde zahar salduak, bohorrak hümeki. Etch 616. Ene urdea ya ttarroa. Gy 15. Urde bati eman bazineza lur-sagar gordina. Dv Lab 261. Itzailkatzen direla lohian urdiak bezala. Ip Dial 42 (Dv urde; Ur txarri, It txerri ). Urderik itxusi ta zikiñenak. A BeinB 92. ( s. XX)Urdiak ill. ArgEgut 1922, 5.
Aphiril biribil, urdia urdandeian hil. (BN). LanderEusk 1925 (IV) 41.
Urdia hil eta kurrinka bizi. (BN)'Erosi balinbazen gero pagatzekotan'
.LanderEusk 1927 (I-II) 69.
Ardi, urde hil, muble, arropa / nahas-mahas igerika!Etcham 123.
Urdi bat bezala aserik. PierKat 49.
Urdia ta igelaz ago antsi baga ta ezegixak lupetzatik atara. Otx 39.
Onek bere zelaiera bidali zuen, urdeak zaintzera. IrYKBiz 300.
Gaur bei bat il, biar urde bat. OrQA 44.
Berrogeitamar txal, beste ainbeste urde. EtxdeAlosT 15.
Hango urdea eritzen bazen. ZerbAzk 95.
Urde baten erosten. JEtchep 110.
Urde eriak berriz estul-txurrun batek iñarrosten ditu. IbiñVirgil 104.
Urtero emoten eban urdia, laguntasun letz, euren konbentuari. EtxbaIbilt 468.
Iuriak urdia eian il. (G-nav). SatrCEEN 1969, 79.
Xoiña, xoiña urde hori. CasveSGrazi 108.
Urdeak ere, iltzerakoan, [kurrixka] aundiagoak ez dizkik egiten. AtañoTxanKan 53.
Urde bat ederra lehenik, umeak haziak zituena. LarreArtzainE 100.
Or dauzkate Napoleon eta Napoleonen lagunak, urdeak. MEIG I 176.
v. tbn. Arch Fab 187. JanEd II 18. Leon GH 1927, 21. Tx B 56. Ldi UO 42.
azpiadiera-1.1
(Usado como insulto, o como expresión despectiva). Urde zikina. "Puerca sucia" (Valdizarbe, 1685). ReinEusk 156. Esta zerua urde zikinendako (186). LE-Ir. Eramanzúte urdeén etxéra, án deslorazezáten. LE JMSB 413. Urde baten alabarén danzagatik ebaki ziotelaik burua. LE Bail 225. Txarri edo urdia dei egitia edozein modutan bizi dan anra edo emakume bati ezta pekatu mortal. Astar II 103. Ohoina! urde ohoina! Elzb PAd 40. Hek lagunduko dituztela hor elizei ebatsi ontasunetarik. Urdeak! HU Zez 188. Guzurra diñozu, zaskil, zantar, txarri, urde, zorritsu, lotsagabeorrek. Ag Kr 68. Itoko baitzake urdi ori! Iraola 66. Urde batzu zirela Rusoak Alemanekin bakea berex egiteari lotzen balinbaziren. StPierre 35. Bere il-obira dijoaz urde zikiñak! Lh Yol 41. Arraio milla demonio, zer duk ik egun ola gelditzeko [...]. Hüe, urde alperra... Zerb Ipuinak 285 (dirigiéndose a un mulo). Agur, urde tzarra! Ox 176. I ez aiz astoa alor-mugatik bialtzeko ere, urdea, mingain utsa aiz! Or Mi 57. Ezkongaietan neskak "urde" ta onen antzeko legunkeriak mutillarengatik zerizkiotenak. Anab Usauri 114. Uste baduk hik lotsa hizala / urdi adar handia. PierKat 50. Urde billaua! Lek EunD 49. Aberastuko? Debruien urdeak! Aberastuko? Aise ari zirezte, zuek! Lf Murtuts 8. Demokratek urde faxistatzat atxikiko nautela. Mde Pr 64. Urde kiskil orrek ankapian erabilli niñuken egunetik. Etxde JJ 43. v. tbn. Zub 39. TAg Uzt 102. Izeta DirG 80. Etchebarne 119.
azpiadiera-1.1.1
(V, G, AN, S, Sal, R; Lar, Añ, H)
Ref.:
A;
Lrq
. (Uso adj.). Sucio (tbn. ref. a la suciedad moral, o usado simplemente en sdo. despectivo, en ocasiones ref. a cosas). "Asqueroso", "puerco, sucio" Lar y Añ. "Dégoûtant (moralement)" Lrq. Zeren okha hura zein lizun eta urde den, are baita lizunago eta urdeago bekhatua. Ax 471 (V 305).
Luteroren goakide urdea. (319). LE-Ir.
Aule animale urdia. Xarlem 555.
Ekarri bitez au urdea duen langilleak, eta eziñ bidalduko det emakume, ezeta mutill gazterik ere lanera. AA II 145.
Animal urdeok. MdePr 57.
Gizon urde ori tartetik kentzeko ene laguntzik bear badik, emanen ziokat. EtxdeJJ 150.
Ua urruti gorputz urde orren irudia ire pentsamentutik aienatu arte. Ib. 115.
Ago ixillik, mingain urde orrekin nere aitarik aipatzeke. NEtxAntz 27.
[Zorriak] agurearen emoiak, esku-erakutsiak dira [...]. Agura urdea, alakoa!ErkiagBatB 115.
Lagun urdi bixak tabernan bat eiñ ebanian, gabeko barri lizunegaz jardutzeko. EtxbaIbilt 458.
Bei arraio ori, ostikoka ari baaiz! [...] Bei urde ori! AtañoTxanKan 133.
Txiskero urde ori! Ib. 253.
sense-2
2."
Urdea, porquería"VP 91r (no es seguro que no se trate de error por 'puerco' o similar).
azpisarrera-1
BASOKO URDE.
Jabalí. v. basurde. Artzak ta kata-motzak / eta basoko urdeak. It Fab 140.
azpisarrera-2
URDE AHARDI(L, BN, S; SP, Gèze; urdardi S; Lcc). Ref.: A (urde ahardi, urdardi); Lrq (ahardi). Cerda. "Puerca" Lcc. "Berraco, puerco [con error de sexo], urdardia" Ib. "Urde ahardia, puerca lechona, cochina" SP. "Ce mot [ahardi] a donc la valeur d'un adjectif; urde, porc; urde-ahardi, truie" Lrq. v. ahardi (2). Urde ahardi onak ez ditu behar hamabi dithi baizik. DvDial 96 (Ip urde ahardi; It txerri eme, Ur txarri eme).
azpisarrerakoSense-2.1
(urdardi S ap. A). Mujer de mala vida (empleado como insulto).
Itzul zaite, urda ardiori, eze ezta ori zure joan bidea. (Cizur, 1552). ReinEusk2 87.
No, hortxe dun / urde (puta sara) ahardia, / larria idokiko dinak / mando mula biharra. PierKat 50.
azpisarrerakoSense-2.2
"(BN-lab), melindroso"A.
azpisarrera-3
URDE AKETZ.
"Urde akhetza, akhetxa [...], verrat" H (s.v. urdea).
Muthil gazte bati zango aztaletik ausiki bat izigarria egin dio Hiriburun urde aketz gaixto batek. Eskual 14-2-1913 (ap. DRA s.v. aketz).
URDE-HARAT.
"(Hb), exclamation de ceux qui travaillent à des besognes malpropres, repoussantes" Lh.
azpisarrera-8
URDE-BARRU.
Menudo, tripa de cerdo. Gaxtoak daude uzen geiago urde barruak baño. "Más nombres que el dentro del puerco tiene el perverso"
.RS 414.
azpisarrera-9
URDE BASA (H).
Jabalí.
azpisarrera-10
URDE-BELARRI.
a) "Pestorejo de puerco, urda belarria" Lcc. b) Oreja de cerdo. Sakelako mokanesak harturik, edo arropa kantail batekin, eginen ginituen urde beharriak bezalako batzu. ElsbFram 167.
azpisarrera-11
URDE-FESTA.
Matanza del cerdo. Bazakien ere urde-besta etzuela deusetan huts-egin nahi. LeonGH 1927, 21.
azpisarrera-12
URDE-GANTZ.
"(Hb), graisse de porc" Lh.
azpisarrera-13
URDE-GOROTZ.
"Laissées, urde-korotz" T-L.
azpisarrera-14
URDE-HILTZAILE.
Matarife de cerdos. Bortz orenetako berantenik han ziren urde hiltzalea eta atxikitzaleak. LeonGH 1927, 20s.
Joanes urde hiltzalea.LarreArtzainE 100.
azpisarrera-15
URDE-HILTZE.
Matanza del cerdo. Etxe batzuetan besta eginen zuten urde hiltzean.LarreArtzainE 101.
azpisarrera-16
URDE-JAN.
Comida para cerdos. Urdeak urde jana behar du. StPierre 32.
azpisarrera-17
URDE-KUNDE(H, s.v. urdea). Cerdo (especie). Urde kundia animale satsu bat baita. AR 335.
azpisarrera-18
URDE-MULTZO.
Piara de cerdos. Bazen hetarik aski urrun urde mulzo handi bat bazkatzen ari zirenak. TBMt 8, 30 (Lç urdalde
).
azpisarrera-19
URDE-MUTUR.
v. urdamutur.
azpisarrera-20
URDE-ONGARRI.
Abono a base de excrementos de cerdo. Zaldi eta urde ongarriak lazter berotzen dira. DvLab 173.