1.
flamenka,
plamenko.
Flamenco, de Flandes.
v. flamandar, flandes.
Untzi bat gasna flamenka yoka nezake, hunako hunek zuk baino pisu gehiago duela.
Hb Egia 131.
Ene gokotseraino heltzen ez zautan gizon ttipi bat, [...] beheretik dituelarik bi bota belusa, eta gain aldean duelarik gasna flameka [sic] handi bat.
Prop 1897, 17 (
DRA s.v. flameka traduce "encella, molde para quesos", pero se trata sin duda de errata por flamenka
).
Euskaldun ta Flamenkoak elkarganatu ezin ditezkela.
Lh Yol 23.
Yolanda
Urdanibitarrak eztu beiñere laguntzat artuko Jordaens "plamenkoa".
Ib. 19.
Donostiako orpeoia da / Europa guziñ onena, / flamenkuekiñ Parisen dute / ejenplo on bat emana.
MendaroTx 319.
Flamenco (idioma).
Juan Cruzat, itzkunzaen azaldari edo interprete Lisboan zegoena, bazekizkien tudeska, polaka, rutena, italiana, flamenka [...] eta euskara.
Izt C 468.
2.
flamenka (V-gip) .
(Forma de fem.).
"
Flamenka, dícese de las mujeres delgadas y bien vestidas. Tiene a veces cierto sentido despectivo. Halako emakume flamenka batekin ezkondu zan eta Donostian bizi da
"
Elexp Berg.
3.
(Sust.).Flamenco (danza, música, canción).
Gure herri kantek flamenkoa bazter dezakete, ez hainbeste Bach eta Beethoven.
MIH 86.