(V, G, BN, S, Sal, R; Añ, Zam Voc),
biantxa (V-gip, G-azp),
bigaintxa (Lar, Hb (-inx), H),
bigaintxe (Lar, Hb (-nx-), H),
bibantxa (Sal), bigatxa,
beiantxa (R-uzt),
beientxe (A),
beigantxa (V),
beintxa,
beintxe (V),
bintxe (V),
migantxa (S),
migatsa (L),
migatxa (Dv)
Ref.:
VocPir
431;
A (bigantxa, beiantxa, bintxe, migatsa);
Lh (migantxa);
Lrq (behi);
EI
211;
VocNav
;
Iz
ArOñ
(biantxa);
ZMoso 71;
EAEL
424;
Elexp Berg;
ZestErret
(biantxa)
.
Ternera joven (más joven que biga, aunque en los dialectos Sal y R parece significar 'ternera' en general).
"Novilla, novilleja, bigaia, bigaintxa
"
Lar.
"Ternera"
Ib.
"Becerra"
, "novilla" Añ.
"Génisse"
VocPur 431.
"Petite génisse"
Dv.
"Jeune génisse"
H.
"Al vacuno, al nacer [...] ume, id. hasta un año [...] xanl, id. hasta tres años, si es m. [nobillo, tachado], bigantxa si es hembra"
Mdg 150.
"Ternera de diez meses"
A.
"
Beiantxa [...], vaquilla de dos o tres años"
Ib.
"Jeune vache de neuf à quinze mois"
Lrq.
"Nombre vasco que dan a la novilla (Salazar)"
VocNav
.
"Ternera pequeña de hasta 5 o 6 meses"
Elexp Berg.
.
Tr. Utilizado sobre todo al Sur y en la forma bigantxa . En DFrec hay 6 ejs. de bigantxa y uno de bigantza, todos ellos meridionales.
Daukaguz bigae bat, bigantxa bi.
Mg PAb 109.
Bigantxa, txal ta zekorrik lodienak ilten zituezan sakrifiziorako.
Añ
MisE
44.
Arreta geiagorekin begiratu diozu zure idisko eta bigatxen azierari.
AA I 490.
Bear diegu eman [...] gari, arto, bigantxa, txekor, zerri, ardi [...] eta beste zenbait gauza bizitza berriari dagozkionak.
Izt C 238 (ib. 167 bigaintxa).
Ta gela ortatik atea bitarte, ukulluan, esne-bei, biantx ta txekor gorri lodiak.
Ag G 16.
Idizko edo biantxa gazte izutiak.
Ib. 83.
Kemen ergisko eta bigantxak. Eta kau baitakik xaltegia, eta orra ikusirik gure abelgorri saldua.
TGarral EEs
1918, 122.
Bei eder, oarkabe egin zan bigantxa.
Or Eus 359.
Bigantxa gorri, lazo oneko, narriogabe ta uztarpean ibilligabeko bat.
Ol Num 19, 2 (Dv adin ederreko behi bat, Ker bei gorri bat).
San Antiniko menditik faltatü da ürrieta hatsarrian hiru urthetako migantxa bat.
Herr 13-11-1958 (ap. DRA
).
Baserritarrak agertuten ziran, zekor, bigantxa edo iñoiz bei zaar nai idi argalen bat ekarrela.
Erkiag BatB 50.
Zezenaren atzetik nekaturik dabillen bigantxa.
Ibiñ
Virgil
56.
Beiak etxean ere baditut, / beintxa bat gazte polita.
FEtxeb 77.
BIGANTXA BERTXIN (V-ger).
"Nabarnizen entzundakoa, lagunartean 'neskato azkar eta polita' esateko. Ai, Begotxu, zu zara gure etxeko bigantxa bertxina. Jatorrizko Bierzoko arraza bereziko idi, behi edo bigantxaz esaten zen; argalak eta marra gorri-belzdunak izaten ziren" X. Kintana Iker 10 (1997), 151s. Cf. bertzin.