1.
(G, AN-ulz-araq; Aizk), hausterri (G-goi, AN-5vill-larr-ulz; SP, Urt, Lar, Añ (G), Dv (+ a-), H (L, BN, S; a- V, G)),
auster
(H),
hautsterri
(SP). Ref.: A; Echaide Nav 72.
Miércoles de ceniza.
"
Hautsterria, jour des cendres. Hausterriz, au jour des cendres"
SP.
"Cineralia, hausterri, hautsegúna, garizumako lehen eguna
"
Urt V 38 (tbn. Gram 29).
"Mercredi des cendres. [...] Orhoit hadi hausterriz hautsaren burura emateaz. [...]. Etym. hautsa, cendre, et suffi. erri, terminative de certains jours de fête, p. ex. eguerri, Noël: c'est une syncope de berri, nouveau, par aphérèse du b, lequel est conservé dans Besta berri (fête nouvelle), fête du St. Sacrement"
H.
"
Auster: jour des cendres. Austerrez bezala artzen zuen autsa burura, recevait, se mettait de la cendre sur la tête comme au jour des cendres"
Ib.
v. 2 hauste.
Tr. Lo hallamos siempre empleado a modo de nombre propio.
Lauda etzak saindu zeremoniak, [...] hautsterriz hautsaren burura ematea, / orhoitzeko hauts bihurtzen dela gorputz maitea.
EZ Man I 32.
Hautsterriz hautsa hartzean.
EZ Man II 63 (tít.).
Hausterritik bazko zahar arteino debeku dira ezteiak.
Hm X.
Deitzen diogu onela [iñuteria] urte berritik austerrerañoko denborari.
A
CCErac
180.
Austerrez autsa artzera joaten diran bezala.
AA I 142.
Ba biaramunian, au da austerriz.
EE 1885b, 213.
Hautsterriz. Hautsa benedikatzean, kantatzen da hauxe: [...].
EucolT 221.
Usu zetorren Iñaute, / beste nonbait "Aratuzte". / Iru egun on; laugarrena, aldiz, / erio oroi dan Austerre; / katuek eta txakurrek ere / barau egin oi baitute.
Or Eus 174.
Benaparroan lastoz egindako gizon bat ihauteriz (aratuste-egunetan) eta hausterrez (autsaren egunean) karriketan erabiltzen dute.
A EY I 318.
2.
+ hautserre (Lcc, Lar, Añ),
auster
(G, AN, L sg.
A),
autsterre
. Ceniza.
Ongi nastatu ondorean, idukitzen da bere epeltasunean. Onetarako ingura diteke, nai bada, auts erre beroz.
It Dial 86s (Ur, Dv, Ip (h)auts beroz
).
Beragatik ogi pitin bat baizik etzuan artu, eta ura ere autsterrez zikinduta.
Bv AsL 145.
Auek beren burua auts-errez estali ta betetzen dituzte, gizonen begiak berenganatzeko.
Ir YKBiz 130n.
Sua itzalita, ez su ta ez austerre: ke.
Txill Let 79s.
Etzuten zilegi [...] aiztoz sua zirikatzerik ere, ezta lurrera eroritakorik iasotzerik ere, [...] ezta austerrean eltze-atzik uzterik ere.
Zait Plat 53.
"Cernada, austerrea
"
Lcc.
v. hauskaldar.
HAUSTERRE-EGUN (G-azp, AN-larr),
HAUSTERRI-EGUN (G-azp, AN-gip-5vill-larr-ulz; auts- SP; Dv),
AUSTER-EGUN (
austerregun V-al, G, AN).
Ref.: A (hauste); Echaide Nav 72; ZestErret. Miércoles de ceniza.
Ala kantazen du Elizek austerre egunien.
LakDot
231.
Bi ogi, beste janaririk etzuan eraman. Auster-eguna zan.
Bv AsL 84.
Austerre-eguna; Garizumako larunbatak [...].
KIkG 63.
(KIkV 78 autsen-eguna)
Auster-egun ondoko asteak aste txikia du Larraunen izena.
A EY I 60.
Iñauteriak iru egun, eta / barau Austerre-egunean.
Or Eus 157.
Elizak ere, austerre-egunez, ez al digu esaten: Gogoratu, gizona, autsa zerala?
Vill Jaink 60.