1.
beharrimotz (Dv).
De oreja cortada, que sólo tiene una oreja.
"
Beharri-motz, qui n'a qu'une oreille"
Dv.
v. BELARRI MOTZEKO.
Baserritar gaixo kalte artuak / egozten deutsaz ostera eskuak, / ta ebaiten belarri eskoikoa. / "Belarri motz, eurt, oa" / Girrintzaka doa bere basora.
Zav Fab,
RIEV 1909, 29.
Bide ortan barrena, aurki giñake belarri-motz, anka-motz eta esku-motz.
Ldi IL 53.
2.
beharrimotz
(Hb),
belarmotz
(V, G ap. A),
belarrimotx.
De orejas cortas. "(V, G), cerdo de orejas cortas" A. Cf. belarluze
(3).
Asto belarri-motxa / baten azienda, / karga arindu eta / kontentu omen da.
Ud 34.
De orejas recortadas.
Zakurra isats-belarri-motza, / zaunkaz, lotua katian.
MendaroTx 90.
3.
(V-gip, G-azp; A),
belarrimotx
(V-gip; belaarrimotx V-gip),
beharrimotz
(L),
belarmotz.
Ref.: Lh (beharri-motz); Iz ArOñ (belaarrimotza); Etxba Eib (belarri-motxa); Elexp Berg; ZestErret. "Maketo: motz, belarrimotz, belarribako, baltz, azurbaltz [1897]" AG 2405 n6. "Motz (Vc, Gc), apodo con que se designa a gentes del Sur; úsase también en el mismo sentido belarri-motz" A. "Surnom des Cascarots et en général des étrangers à la race basque" Lh. "Belarrimotza, el que no entiende euskera; delante de ellos se dice, estosku ikusiko, no nos entenderá. Beláarrimotxak" Iz ArOñ. "Los que se sienten xenófobos, lo dicen de los castellanos. Belarri-motxa ori be, gure ogixa jatera etorrittakua" Etxba Eib. Cf. VocNav: "Belarrimotxa (despct.). En vascuence significa 'oreja cortada'. Lo aplicaban los carlistas en la segunda guerra civil a los carabineros. Y lo aplican los nacionalistas a los maquetos. Puede que encubra el insulto de ladrón, porque a los ladrones se les cortaba la oreja". Cf. Tx B III 65: Beso makalak eta / agiñak zorrotzak, / euskeraz ikasteko / belarriak motzak.
Madriltik etortzen diran belarri-motxak, ustez diru asko ekarriagaitik, ez dute nik bezelako arratsalde gozorik pasatzen Pardiolan tokan jokatuaz.
Ezale 1897, 251b.
Sanchez belarrimotza petenera bat agin-artian kantetan iñardubala.
Kk Ab I 103.
Iñoz baño kantarijago ta argijago ebillan Anton Berakatz, batez-be auzoko belarrimotzagaz.
Ib. 103.
Odolaz euzkotarra, / bai eta abizena, / aurrari zertan jarri belarmotz izena?
Auspoa 132, 105.
Wisigoth eta Agotak, heien ondotik, sudurra luze urrundu ziren Ziberoako mendietarik, beharri-motz bakar batzu baizik ez hemen utziz, eskelari.
JE GH
1926, 615.
[Euzkeraz ikastera] bidaldu gura ezta / Geratzen bazara... / Belarrimotzak baño / Askoz txarrago zara.
Enb 41.
Txadinen jarrai jarten bazare / Euzkadi oro, mutil ta neska, / Laster dira or, apatx-otsian... / Belarri motzak iñes-iñeska.
Ib. 202.
Alde guzitan belarrimotza / ikusten da ugaria, / beren izkuntza nabar-zikiñez / naztuz euskaldun iendia.
EG 1956 (1-2), 15.
Bi belarrimotzak an jetxi ziran.
Anab Poli 72.
Neska, naiago diñat ijito euskaldun bat, belarrimotx berritsu oietakoa baño.
TxGarm BordaB 79.
Emen [Ameriketako arrantxoan] ez dauka ezer egiñik / elkar ezin ikusiak, / emen ez dago belarri-motzik, / danok belarri-luziak!
Auspoa 77-78, 276 (parece que con el sdo. de 'aquí no se discrimina por la lengua').