1.
(Aq 975 (AN)→A).
Barra de hierro.
"Barra de hierro"
Aq.
"Apalancar, [...] zankaz igitu
"
Ib.
Eta alaber dirare eskopeta bat eta iru kañon suelto eta pika bat eta zanka bat.
(Cildoz, 1773).
RIEV
1932, 566.
Erauzi omen zuten zankaz Santa Vitoriko galdorra.
'Levier'
.
Or Mi 100.
Ari-talka ta zanka (balanka).
Or Eus 27.
Eskuan lasai zanka, ez-arian legez / zuzen ta gora zaio urrutira berez.
Ib. 33.
2.
txanka (AN-ulz),
txanga (Sal; Aq 665 (G)),
zanga (B),
xanga (AN-5vill, B)
Ref.:
A (txanga, xanga, zanga); A Apend (txanka); Caro AEF 1928, 85.
"Bordón o hembra, donde se mete dicho eje [del molino], gorrona (AN), txanga (G). Al quicio de la puerta se llama también txanga" Aq 665. "Pieza de hierro incrustada en un ángulo del umbral, sobre la cual gira la puerta" A. "Zanga (B), pernio más grande de lo ordinario. Es aumentativo de xanga" Ib. "Txanka (atetxanka), gozne (AN-ulz)" A Apend. "Bisagras" (AN-5vill) Caro AEF 1929, 85. v. 3 txori.
Atari zarrak estu arroiturik, daukalaik ongi untatua txanga olios .
(9).
LE-Ir (v. tbn. LE Doc 176).
Txangak negarra, ezpaiñak parra.
"Los goznes lloran"
.
Or Eus 361.
ZANKARA.
"Jugando a la barra" A Apend.