Tr. De acuerdo con los testimonios de la tradición literaria, hegoa es la forma más frecuente; hego aparece en Mendiburu, Hiribarren, Lauaxeta, Orixe y Matttin, alternando en ocasiones con hegoa . Las formas egoe, egoi se dan generalmente en autores vizcaínos. En DFrec hay 236 ejs. de hego (algunos pueden ser hegoa ) y uno, vizcaíno, de egoe .
Onom.: Adam de Eguoaburu. (1329) Arzam.
sense-1
1.
(SP, VP 23v, Lar, Añ, Dv),
hegoa (gral.; Arch VocGr , Gèze, Dv, H),
egoe (V-gip),
egoi (G-azp; Lar, Añ, IztC 235, Dv, H)
Ref.:
A (egoa); A Apend (egoiak); A Aezk 288; VocPir 57; Lrq (hegua); Iz ArOñ , UrrAnz , R 394, IzG 209. Viento sur. "Sur, viento", "austro", "solano" &c. Lar. "San Martin egúaak, el veranillo de San Martin" Iz ArOñ. "Bochorno" Iz R 394. v. infra HEGO-HAIZE. Tr. Documentado desde Leiçarraga; se emplea tanto al Norte como al Sur.
Eta hegoák draunsanean, erraiten duzue ezen bero eginen duela. Lç Lc 12, 55 (He, Leon hegoa, Dv, Or, IBk (h)egoak; Arriand, Ol, Ker, IBe (h)ego-(h)aize). Abenduko lañoa, euria edo egoa. RS 4. Hegoa iduri da emazten gogoa. O Pr 225. Au dabill eguaren kontra, ori iparraren kontra dabill. Lar SAgust 10. Aize aserretuaren boladak, ego andiak emen luma bezala zerabilten [...] ontzia. Mb IArg II 280. Hegoak berze althe dütü egoisten. Egiat 157. Egoa batek akaba [zizak] (356). LE-Ir. Egoaren kolpe andiak ditue oek. AA I 601. Egoiak eurijak ta lainuak kenduten dituban legez. fB Ic II 201. Goizan ipharra eta arratsen hegua. Etch 686. Bere indarrak dutu hegoak doblatzen. Arch Fab 95. Aphaletik duela ziztuan hegoa. Hb Esk 214. Hegoa denean. Dv Lab 197. Ipharra ala hegua denez jakitera. ChantP 286. Ipar aisia gozo mee dator / Gaztelaratu egoia. AB AmaE 22. Mendietan hegoa bezalakorik ezpaita gauaz irrintzinaren lagun. HU Aurp 208. Hixtu luze saminetan horra nun den / Hegoa. Ox 100. Orduko pentsamenduak / iduri baitu hegoa. Etcham 43. Ene gogo leuna, zatorz egotara! "A tomar el calor del sur". Laux BBa 2. Legun dator ego [rimando con bero]. Or BM 124. Hire zerua garbi duk, kheak / Hegoak ditik ohildu. Mde Po 101. Horra orai hegoa heldu Kalifornian barna. JEtchep 64. Ara iparra ta ona egoa, onela aldatzen zan ango erritarren gogoa. Zait Plat 115. Pagoen orbelak, noizbaitez, egoiak / eroan ebazan. Gand Elorri 111. Ator i, Egoa, maite-ekarle. Gazt MusIx 187. Egoa eta euri-iasa bikoizten dira. Ibiñ Virgil 76. "Egoiaren" bolarak. NEtx LBB 61. Mendietan mulizkan sendituz hegoa. Xa Odol 254. Garia eztarama egoiak. (G-goi). EZBB I 122. Martxoan usu hegoa; harek baitu makurtzen gogoa. EZBB II 58. Iparra bebil eta mendeala bego; gabaz otz eta argi, ta egunez bero; ta egoa gero. Ib. 23. Napar egoak jo gaitu eta / ez dadukagu intzikan. BBrand 69. Haize lekua balinbazen urrietako hego basa batzuetan. Larre ArtzainE 60. v. tbn. Iratz 125. SMitx Aranz 93.
sense-2
2.
(gral.; SP),
hegoa (-uaV-gip; H),
egoe (V, G),
egoi (V, G)
Ref.:
A (ego, egoe, egoi); Etxba Eib; Iz ArOñ (egúa). Sur, parte meridional."
Hegoko partea, le midi"SP(v. HEGO-PARTE)v. hegoalde. Ipharretik Hegoara non baita famaturen. EZMan I 68.
Abia dadilla Arrastirira, Goitztirira, Hegoara, Nortera. SPPhil 470 (He 477 hegoara).
Cadarrayko hegoako burua eta norteko burua. INav 125.
Neguko hormetatik hegoko berorat. HbEsk 31 (90 hegoatik).
Ipharretik hegoara. DvLab I.
Jarraitu zion Abramek ibilteari, eta joateari aurrera egoerontz. UrGen 12, 9 (Urt Eguberdi aldera, Dv hegoaldera, Ol, Ker egoalderuntz
).
Sartaldia ezkerrera daukagu orduban; iparra aurrian, ta atzian egua. EEs 1917, 136.
Hegoari buruz ginoazin. StPierre 38.
Lekunberri, Mugiro, Aldatz, egoatik. "Vienen por el Sur"
.OrEus 15.
Ahateek hegoira zuten ihes egin. ArtiMaldanB 201.
Iparraldetik eta egoetik. ErkiagBatB 10.
Alderdi pollita / hegoko partekoa. Mattin 46.
Egoatik, elur eruak (aundik, maluak) egiten ditu. (G-to). EZBB I 86.
Egokuak iparrera.Gerrika 101.
Bidasoaz ipar aldean hegoan bezain astuna zen. MEIG VI 38.
azpiadiera-2.1
(Como primer miembro de compuestos). Ego-barrutiko Guda-Epailletza Argibidelaria. "De la División Sur"
.EAEg 30-4-1937, 1592.
Gaurko Soriako erkia zun Ego-mugatzat gure Erriak. EtxdeAlosT 38.
azpiadiera-2.1.1
(En nombres geográficos compuestos). Ego-Amerikatik Apirkako itxas-basterrerantz. KkAb I 80.
Baita orrelan pasatu gura / Ego-Euskadi ta Ipar. Ayesta 99.
Hego Amerikak baditu zaleak eta etsaiak. MEIG III 146.
(v. tbn. Hego-Amerika en Etchebarne 113, Ayesta 115, Gerrika 140, Larre ArtzainE 267)
azpisarrera-1
HAIZE HEGO(BN-arb, S; Dv, H; aizego AN-ulz, B). Ref.: A; Lh; Iz Ulz (ziarráizia); Gte Erd 259; Izeta BHizt2 (aizego). Viento sur. "Haize hegoa ou simplement hegoa, vent du Sud" H. "Aizégua, el viento sur; aizegoláñua, la niebla del sur" Iz Ulz (s.v. ziarráizia). "Haizeego poxi bat ari du (BN-arb)" Gte Erd 259. "Viento del Sur. Gaur aizegoa, izileriek kontent" Izeta BHizt2. Cf. VocNav: "Aicégoa, nombre vasco que dan al aire bochorno. (Baztán)". v. HEGO-HAIZE. Haize hegoa handi bat eta furios bat, eguerdi aldetik ialkirik. Tt Onsa 52. Haize hegoa zen egun hartan. Elsb Fram 132. [Kazkartzen du] mistral deitzen duten haize hegoak. JE Bur 84. Haize hego figura horrek ere egiten bide zuen, dudarik gabe... Iduri eta arima herratuak... Barb Sup 119. Jara-mendi eta Arradoi, eskuaz hunkitzeko heinean hurbil emaiten zituen haize-hegorik goxoenak. Ib. 27. Haize hegoak dauka epheltsu hazila. Ox 185. [Ihiztariak] aize hegoaren beha dira. Zub 101. Aize egoa Printzesa baten arima da. [...] Printzesa hura ezta kontent eta maiz yiten da bere dotearen erreklamatzerat, aize egoaren iduria hartuz (BN-ciz). A EY I 158. Haize-hego epela. Iratz 38. Sistuka, zirimolaka iduri aize-hegoa. Ib. 182. Aize-hego gauetan. Ib. 183. Egiazko haize hego batez Larrun puntan kausitu ez denak ez daki Jainkoaren eskuak zer egin dezaken! Zerb Azk 38. Zapia zabal aize-egotan. Gazt MusIx 99. Aize egoa, andren gogoa (AN-erro). Inza NaEsZarr 2205 (v. tbn. 2267). Aize-hegoak, dena zain, eror arazten gaztain. EZBB I 28. Haize hegoa gozatzen delarik. Larre ArtzainE 282.
Día de viento sur. Badire eta erraiten dutenak largabistekin, haize hego batzuez, Bordeleko eliza-nausiko dorreak ikusi dituztela! Zerb Azk 38.
azpisarrerakoSense-1.1
(haize hegokara).Traza de hacer viento sur."
Aizegokara dago gaur (AN-5vill)"GteErd 259.
azpisarrera-2
HEGO-HAIZE(V-ger, G-azp-goi-nav; Dv; hegoa-haize Urt; eguaize V, G, AN-gip; egoe-aize V-gip; egio-aize Dv; ego-aixe V-gip). Ref.: A (ego-aize, eguaize); AEF 1955, 70; Etxba Eib; Iz ArOñ (egó-aixie), Als,UrrAnz (égoe-aizia); Ond Bac; BU Arano 216; ZestErret. Viento sur. "Africus, hegoa haizéa, eguberdi haizéa" Urt I 423. "Egoaizia dauka gaur ere" (= 'está inquieto'). A. Oregi (comunicación personal). v. supra (1). Tr. Documentado en textos meridionales desde principios del s. XIX.
Egoi aize zatar ta sendoa. VMg 79.
Ematen due alabaña egoaizez beteak dauzkeela goiak. AA I 580.
Arbola gazteentzat / egoa-aizea. ItFab 195.
Ego-aize batek itsasoaz beste aldetik gal-eper samalda izugarriak eraman ziezten. Lard 88.
Gaztañak botatzeko ego-aizia. SorBar 88.
Ego aizeak baiño urte geiago eukan-da. AgAL 92.
Ego-axia dabil. KkAb I 68.
Beragaz dakar ego-aixia. Enb 137.
Orbelan gisa txapela eraman / ziran ego-aize arruak. MendaroTx 100.
Egoaizeak yotzen duela sumatzen baduzue. IrYKBiz 286.
Egoaize kiskalgarri onekin. TAgUzt 79.
Ego-aizea da. OrPoem 552.
Ego aizeak eramango balitu bezela. JAIrazBizia 12.
Ego-aize bildurgarriak. Munita 45.
Hatz puntekin laztantzen zituelarik hego-haizeak. MdePr 140.
Egoaize zakarra zebillen. EtxdeJJ 103.
Odeiak bulunbaka zebiltzan egoaize gozoak emeki bultzatuta. AnabPoli 115.
Ego aizeak daraman orbela bezalakoa. ZaitPlat 41.
Egoe-aizea, andren aizea. ErkiagBatB 13.
Ego-aizearen eror-aldia. IbiñVirgil 77.
Ego-aizetan itzak aisa sortzen zitzaizkien. NEtxLBB 22.
Egoaizerik gabe / onela zoratu. Olea 164.
Nere illoba maite ori an azaldu uan bereala, egoaizea baño arroago. AtañoTxanKan 225.
Mendian egoaizea edo bero dagoenean.Ostolaiz 34.
Eta egoi aizea / pronto goizero.Insausti 251.
v. tbn. Lab SuEm 212. AZink 22. Albeniz 71.
azpisarrera-3
HEGO-HAIZEALDI.
Vendaval de viento del Sur. Aize-aldi danean, mendian sua piztutzea [...] debekatuta dago. Ego-aize-aldi danean batik-bat. EAEg 6-3-1937, 1216.
azpisarrera-4
HEGO-HAIZETSU.
Que tiene viento sur. Goizaldi eder eta ego-aizetsu batez. EtxdeJJ 234.
azpisarrera-5
HEGO-BEGI.
Lugar orientado al Sur. Ego-begi izaki-ta, aizeak garra. LdiBB 118.
Etzezakean urretxindor batek ua baño egoa-begi zoragarriagorik aurkitu. TAgUzt 55.
azpisarrera-6
HEGO BELTZ (PMuj).
Vendaval. "(AN), bochorno con nubes y lluvias" PMuj. Kasu Martxo tzarrari, hego-beltz edo uri. GAlm 1956.
(ap. DRA)
azpisarrera-7
HEGO ERRE.
"Eguerria dator, viento sur muy cálido" Iz ArOñ.
azpisarrera-8
HEGO-LAINO (AN-ulz).
a) "Kokoláñua, egoláñua, la niebla fría que viene del sur en invierno" Iz Ulz. b) (V-gip). "Egoe-lañuak, los estratos (nubes)" Iz ArOñ.
azpisarrera-9
HEGO-LANDARE.
"Abrotonites" Urt I 40.
azpisarrera-10
HEGO-MENDEBALDE.
Sudoeste. v. HEGO-SARTALDE. [Euskararen] zabaltze bat ere gertatu zen hegomendebaldean. (In MEIG VI 33
).
azpisarrera-11
HEGO-NAHI.
"Egueldiya egonaiya doó, el tiempo está con tendencia al bochorno" Iz Als.
azpisarrera-12
HEGO-ORRI.
"Egoiorri (msLond), solano (Bot.)" A.
azpisarrera-13
HEGO-PARTE. Sur, parte meridional.
Hegoa parteko erregina altxatuko da jujamenduko egunean nazione huntako gizonen kontra eta kondenatuko ditu,. HeLc 11, 31 (Lç egu-erdi aldekoOteiza eguardiko, Dv hegoako
).
azpisarrera-14
HEGO-SARTALDE.
Sudoeste. Lau alde nagusi aben tartekuak beste lau dira: Ipar-sortaldia; ego-sortaldia; ipar-sartaldia ta ego-sartaldia. EEs 1917, 135.
Prantziko ego-sartaldera. JMBELG 64.
Bretaina Handiaren hego-sartaldetik. MdePr 250.
azpisarrera-15
HEGO-SORTALDE.
Sudeste. Ipar-sortaldia; ego-sortaldia. EEs 1917, 135.
Makedoniko ego-sorkaldean dagoen Pieria. IbiñVirgil 41.
azpisarrera-16
HEGO XURI(hegoa xuri AN, L, BN, S). Ref.: A; Lh. Viento sur. "Egoa-xuri [sic, sin h] (S-saug), vent du S.E." Lh. Hego xuria! Iraun dezake. Gora dabiltza hedoiak. Ox 20.
Urriko hego-xuri goiz batez. LarreArtzainE 139.