Tr. Documentado al Norte desde Leiçarraga, y al Sur en textos del s. XX (tbn. en Ezale ). La forma mejor documentada es marruskatu (-rruz- en Lopez y Alzaga, en éste último junto a -rrus- ). Hay murruskatu en autores septentrionales de los ss. XIX y XX; murruskatu en Duvoisin (que usa tbn. marruska- ), murruzkatu en Ezale y murruxketu en un refrán recogido por Inza. En DFrec hay 2 ejs. de marruskatu .
sense-1
1.
(G, AN, L, BN, Ae, Sal, S, R; SP, HtVocGr 365, ArchVocGr, Dv, H),
marroskatu (R),
marrusketu (B),
marruzkatu (SP),
murruskatu (AN-5vill, L-ain, B, BN-lab-baig; SP, Urt V 121, Dv, H),
murrusketu (B),
murruxketuRef.:
A(marroskatu, marruskatu, murruskatu);
AAezk 296;
EI 65;
Lrq;
SatrVocP;
IzetaBHizt2(marrusketu, murrusketu);
GteErd 8;
ZestErret
. Frotar, restregar; exprimir, estrujar. "Presser entre les mains" Arch VocGr. "Ez dezazula hola marruska lephoko hori, ne chiffonnez pas ainsi avec les mains [...]. Ogi buru heldua marruskatuz errexki bihitzen da, l'épi de blé mûri s'égrène aisement si on le froisse dans les mains" H. "Frotar, restregar" A. "(BN-baig), apretar, comprimir" Ib. "(R), manosear" Ib. "Oihala lats-harriaren gaiñean murruskatzea" Ib. "Oial busti oi murrusketu ongi" Izeta BHizt2. "Garbitzean galtzerdiak murruskatu (AN-5vill), [...] erropa marruskatu eta bihurritu (G-azp, AN-gip)" Gte Erd 8. "Jabonar la ropa. Ongi murrusketu ta garbitzen dire oialak" (Comunicación personal). "Hacer papillas. Artoa murrusketuta iten dire zopa beratxak (B)" (Comunicación personal). Cf. VocNav s.v. marroscar,murruscar y murrusquiar. Hasuiñak signifikatzen du nagitasuna: baldin malguki, leunki, [...] ferekatzen eta erabiltzen baduzu, erreko zaitu; baiña ez nabasiki eta ausartki hersten eta marruskatzen baduzu. Ax 41 (V 25).
Eskuak murruskatuz. HbEsk 208.
Gabaz jaikirik, Jedeonek marruskatu zuen ilea eta ophor bat bethe zuen ihintzez. DvIud 6, 38 (Ol, Ir YKBiz 110 marruskatu; Ker biurtu, BiblE bihurritu).
Haren dizipuluek ogi buruak hartzen, eta eskuetan murruskatuz jaten zituztela. DvLc 6, 1 (Ol marruskatu, Leon murruskatu; IBk e IBe aletu).
[Ur] hortaz beraz murruskatzen du begithartea. ZbyPel 82.
Esku beronekin gora ta bera bular guztia ondo marruskatzeko. AnabEEs 1919, 86.
Parrez eta Joxe Joakiñi arpegia marruzkatuaz. AlzBurr 29.
Morko zabal batean eskuak busti zituan eta beian marruskauaz, lurrez zikindu zituan atzamarrak. ErkiagBatB 95.
Politak dira, izan ere, baina, esku gehiegik marruskatu dituelako edo, zimelduxeak daude. MIH 138.
Bihar, etzi, datorren astean utziko dut [bihotza] , derrigorrekoa baldin bada, ongi marruska dezaten. MEIG I 131.
v. tbn. AR 306 (-rruz-). Erkiag BatB 45.
azpiadiera-1.1
(Fig.).Atormentar; castigar, golpear. Ezen hek Egipteko rege Faraoren suiekzionean marruskatuak esklabo zeuden lekhutik idokirik largoan eta libertate osoan ezarri ukhan ditu. LçAdv ** 1v.
Nun saia ere eta basaprofeta izanen beitira marrüskatürik egün eta gai menten mentetan. IpApoc 20, 9-10 (Lç, He, TB tormentatu, Ur, Ker, BiblE oinazetu).
Talo, 55 bat urteko baserritar kankallu bat da [...]. Laguna marruskatu gabe ez daki itzegiten. AlzBurr 16.
Hura bezalako lau murruskaturik eta lihoturik ezarriko zituen gure Superiorak. EtchebMGaric 201.
Murruxketuko aut!(Ae)'Apurtuko aut'
.InzaNaEsZarr 2353.
Ikusleak astindu nahi ditu eta lazki marruskatu, ez balakatu. MIH 320.
sense-2
2.
(Lar→H). "Desmenuzar"Lar.
Haren bihotza ürratürik zen, xehekatürik, marrüskatürik, bena nahi zian sofritü. IpHil 170.
azpiadiera-2.1
Fracturar(se). Dena den, lazpabost ezür marruskatü deialako elhia da. Prefosta eritegiala eraman die.Herr 5-2-1959, 3.
sense-3
3.(Gc ap. A; Lar Sup, Izt 8v), marroskatu (Sal, R ap. A). "Ajar" Lar Sup. "Estregar, ajar" Ib. Erromes soiñeko marruskatua (ajado) jantzirik, Erromaruntz abiatu zen. EtxdeJJ 226.
sense-4
4.+ murruskatu (Foix ap. Lh), murruzkatu (L ap. A).Mascullar, chapurrear. Bekhatu da othoitzik ez egitea edo eginik ere, eskarnio bat bezala marruskatzea. ArbErlis 301.
[Ohoin] batzuek, alegia, otoitzean zerbeit murruskatzen badautzute ere. HUZez 35.
Orai, frantsesa nolazpeit murruzkatzen hasi orduko, eskuaraz mintzatzeko ahalke. Ezale 1897, 174b.
Frantses liburu zonbait ere bazituen eta guti edo aski entseatu zen anglesaren marruskatzerat. LfELit 256.
v. tbn. Barb Sup 10 (murruskatu).
sense-5
5.Raspar, raer; erosionar."Cepillar la madera. Marrusketu ongi sorallue
"IzetaBHizt2.
v. marrusketatu. Gaztañadi ta pagadiak marruskatu dituen erreka garbiaren okerruneak agertzen dira. ADonostiaItzald II 11.
Aiztoz marruska dute [txerria] geldi dedin garbi, / orbel gaiñean, lotan dagola dirudi. "Lo han raído"
.OrEus 137.
Itxasontzietako pertzaundiak marruskatu-margozteko. "Picado, raspado y pintura"
.EAEg 29-4-1937, 1585.
sense-6
6.murruskatu. Hacer (algo) de cualquier modo. Eta lan hura bakharrik ezaxolaki, nolazpeitka egiten, larri larria murruskatuz, artatzea balio ez balu bezala. DihMarH 49 (ap. DRA).