Tr. Emplean mehats los autores septentrionales (mehatx en Oxobi); al Sur hay megatx en Micoleta y Gandiaga, meatz en Añibarro, E.M. Azcue, EEs, Erkiaga y Villasante, miats en Moguel, miets en Azkue y un ej. de EgutAr,mietz en Kirikiño y meatx en Munita.
sense-1
1.
(BN-ciz-arb, Sal, S ap. A; VocBN , Dv, H),
mehatx,
megatx (V ap. A),
meatxa (Sc ap. A),
meatz (SaugVoc),
miatz (V-gip ap. EtxbaEib). Delgado; fino."
Oinetako mehats, escarpin"Dv.
"Delgado, estrecho"A.
"
Megatx, demasiado delgado"Ib."
Negu gorrixan soñeku miatz miatzakin dabil koittaua
"EtxbaEib.
Tr. Documentado en Micoleta, Gandiaga y en textos septentrionales.
[Jakea] megatx da otz onegazko. "Es delgado"
.Mic 12v.
[Behi onak] lephoa mehatsa eta zalhua. DvLab 250.
[Ogi] ximur, mehats eta erreka barnenarekin. Ib. 46.
Zaiadun beltz mehatx bat egon da nagusi / pilotari hoberik ez baitut ikusi. Ox 159.
Mutiko luze mehats bat. JEBer 45.
[Filosofo gaztea] herratua bezala zen, egunetik egunerat hitsago eta mehatsago. LfELit 273.
Mutiko mehats luxe batentzat. ZerbAzk 116.
Bajoian keia gora / urreraiño lodi, / megatx urrutira. GandElorri 183.
Garbi ta megatx, beti jostari / zenbiltzan aintxe. 'Pura, grácil y festiva'
.Ib. 134.
Mutiko mehats kolore zurpail batek. JEtchep 103.
Gizon mehats larru hori bat. ArdoySFran 200.
Ari megatx, eten errax. (G-goi). EZBB I 40.
v. tbn. Ducq 34. Prop 1911, 182 (ap. DRA).
sense-2
2.
(B; Lar),
meatz (V, L; Añ, ZamVoc),
miatz (V-gip),
miats (V; Mg PAbVoc
Izt 47r y 102v),
miets (V),
mietz (V-gip),
biets (G-nav)
Ref.:
A (meatx, meatz, miats, miets); Lh (meatz); Iz UrrAnz (mietz), ArOñ (miatz), Als y Ond Bac (biets); Elexp Berg (mietz); Gte Erd 164. Escaso; ralo."Ralo", "raro" Lar."Raro, separado, escaso"Añ.
"
Ule meatz, pelo ralo, poco espeso"A.
"
Meats (B), raquítico"Ib."
Oso mietz dago piñua zuen basuan
"ElexpBerg.
v. bakan. Frutu gitxi, urri ta meatzak emongo ditu [aziak]. AñLoraS 184.
Bakizu gizona / gauza meatza dana mediku bat ona. AzcPB 252.
Bixerra mietza ta buruba txikitxua. KkAb I 30.
Landareak aulak eta meatxak zeudela ta azpiko iñausketa egiñaz indartu zituzten. Munita 62.
[Sagarrak, madariak] miets badagoz, ortuari kalte aundirik egin barik [...] ori gauza ona da baserrirako. EgutAr 1-11-1959 (ap. DRA
).
Buruko uleak bere, meatzago ta makalago daukaz. ErkiagBatB 201.
Bitarte batzuk mietzago edo utsuneren batzuk baegozan be, dana zan piñu eta piñu. Gerrika 222.
azpiadiera-2.1
(Con reduplicación intensiva)."
Oraiñ ulea meatz-meatz eukiarren, txikitan ondo zarratu zeukan ba zuk, alabatxu (V-ger)"A(s.v. zarratu).
azpiadiera-2.2
Nire erakusbidea bere modukoa ta mietsa daila askok esango daue."Sui generis y raro."AGram VIII.
sense-3
3.miats,meatz (V-arr ap. A EY III 329), miatz (V-gip ap. Etxba Eib). (Uso adv.). Con poca frecuencia, raras veces, raramente. "Meatz etorten naz ona, raras veces suelo venir acá (V-arr)" A EY III 329. Ijeliak bere uragiaz darabill gabija miats edo sarri zelan gura daben. MgPAb 127.
Orain sarri garbitu arren [...] zer izango litzateke meatz ta luzero garbitu ezik?AñLoraS 36.
Batuten bazara lagun gaistoakaz; meatz konfesetan bazara [...]. AñMisE 99 (v. tbn. 149).
Oneek meatz konfesetan dira, ta bear bada gararik garara. ZavSerm II 228.
[Divorzioa] lendabizi nekez ta meatz emango zela esanarren, gero senar-emazteak eskatu utsarekin eman oi dela. VillJaink 161.