Pertsona-izenak

- Ayuda

*: Reemplazar uno o más caracteres
(mendi*, aba*za, *mendi)

?: Reemplazar un solo caracter
(oihan?, e?titxu, ?adriano)

Julio - Pertsona-izenak - EODA

Julio

Julio (español), Jules (francés), Julius (inglés), Iulius (latín)
Sexo:
masculino 
Hipocorístico:
No 
Normativización:
norma de la Academia 

Del latín Iulius (de la 'gens' o familia Iulia) y este, en último término, del teónimo Iouis 'Júpiter'. Pertenecieron a esta familia los emperadores Julio Cesar y Augusto. Su fiesta se celebra el 12 de abril. Variante: Juli (Santoral vasco).

  • l[ucius] ivlivs lascivi ibarra - (0033 [1972, 1986]) ALB.NEHRVET , -- [IRI.TVC, 212-213. or.]
    (...)
    48. Ibarra, Casa, en Embún, p. j. de Jaca, de ibar, 'valle, vega', y artículo -a. En Guipúzcoa hay una localidad así llamada y es normal en Navarra como nombre de valle como puede verse en §59 para Orbaiuar, rom. Valdorba, etc., así como también en el País vasco continental, donde tenemos Ostibarre, Landibarre, lIevando -e paragógica, con forma gascona Ostabat, Lantabat, véase §9. En Gascuña existe lbarc, al nordeste de Ogenne-Camptort, mapa 1545 ouest, Mourenx, como en Uxama Ibarca de época romana para Alava, véase §16. Como nombres de caserío se registran para Guipúzcoa Ibarbelz, que in situ es Ibarbaltz, con adjetivo beltz / baltz, 'negro', e Ibarrola, compuesto con ola, 'sel', en Vergara; Ibarguren e Ibarguren echeberri, con guren, 'hermoso, lozano', como adjetivo, en Zumárraga; Ibarretas, con plural vasco y románico superpuesto, dos en Mondragón; Ibarrandía, con andi, 'grande', como adjetivo, y artículo, dos en Escoriaza, Ibargüen, con guen, igual que goien, 'situado en la parte más alta', en Elgueta; Ibarrola, en Legazpia; etc., cfr. Nomencl. Guip., y para Vizcaya Ibarra, y la delantera, zaguero e Ibarraechea, en el Varrio de Ibarra, Górliz, lbarguren, en Lemóniz, en Gatica, y en San Miguel de Basauri, lbarguchia, dos en la cofradía de Ipiñaburu, Ceánuri, con el adjetivo gutxi, 'menor', igual que guti, más artículo, Ibargüen, en Lezama, lbargaray, tres, delantera, de medio, y la última, con el adjetivo garai, 'alto', Ibargorocica, en Gorocica, cfr. Fog. de 1704, este último documentado así para el s. XI, cfr. Las leng. de los vizc., §13, e lbárruri es, por otra parte, el nombre de una localidad vizcaína, 'villa del valle, o de la vega', apareciendo como segundo elemento en los diversos Bolibar y sus variantes, así como también en Elgoibar, en Eibar, etc., etc., registrándose normalmente, además, en Las Encartaciones y en Alava, y en época romana como cognomen en D[is] M[anibus] S[acrum] / L[ucius] Ivlivs Lasci/vi Ibarra an[norum] / XXXIII, ..., en una inscripción aparecida en Plasenzuela, Cáceres, cfr. mi trabajo Las leng. de los vizc., §119, y M. Lourdes Albertos, "Los nombres éuscaros de las inscripciones hispano-romanas y un Ibarra entre los vettones", EAA, V (1972), pp. 213-218, con fotografía, donde se lee nítidamente Ibarra. Se trata, por tanto, de uno de los elementos más abundantemente registrado en la toponimia vasca de todas las áreas y de uso bastante antiguo según todas las apariencias. Véanse §§68 y 69
    (...)

    Qué: Antroponimoa
    Dónde: Plasenzuela (Cáceres)
    Origen: IRI.TVC

  • l[ucius] ivlivs lasci/vi ibarra - (0033 [1972]) IRI.LVATM , 119. par., 86. or.
    (...)
    lncluimos aquí un Ibarra de época romana. En relación con otros posteriores de área vasca véanse §§ 4, 5, 11, 12, 13, 15, 19, 44, 63, 86, 93. Se trata de una inscripción aparecida en Plasenzuela, Cáceres, en tierra de los Vettones, a principios de siglo, y recogida por Mª Lourdes Albertos en "Los nombres éuscaros de las inscripciones hispano-romanas y un Ibarra entre los vettones", EAA, V (1972), pp. 213-218, con fotografía, donde se lee nítidamente Ibarra como cognomen: D[is] M[anibus] S[acrum] / L[ucius] Ivlivs Lasci/vi Ibarra an[norum] / XXXIII, ..., lo que, si realmente estaba relacionado con vasco ibar, nos conduciría a la cuestión de la antigüedad del artículo -a en lengua vasca, pudiendo situarse este hecho en convergencia con el de la aparición del de grado próximo -o para época romana, si tenemos en cuenta que en una inscripción aquitana se registra como patronímico la forma de genitivo Apalonis, CIL, XIII, 187, a partir de apal, que después de haber perdido la vocal final -e de ad ualle, según tendencia románica de áreas en torno a los Pirineos, y ser pronunciado por hablantes protovascos como apal, recibe -o, declinándose después a la latina por exigencias del texto, y teniendo continuadores en la Edad Media, cfr. mi trabajo "Haur ola zirola, elementos deícticos en lengua vasca", Euskalarien nazioarteko jardunaldiak, Bilbao 1981, p. 389
    (...)

    Qué: Izen epigrafikoa
    Dónde: Plasenzuela (Cáceres)
    Origen: IRI.LVATM

  • iulio - (1571) , 261
    (...)
    Ordenatu izan zenean gu *Italiarat enbarkaturen genela, eman zietzoten bai *Paul bai berze presoner batzu *Iulio deitzen zen Zentener *Augustoren bandako bati
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • iuliok - (1571) , 261
    (...)
    Eta ondoko egunean arriba gentezen *Sidonera, eta *Iuliok humanoki *Paul traktaturik, permeti zezan adiskidetarat ioanik, hezaz trakta ledin
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • julio - (1638) EgiaK , 87
    (...)
    amurru *Franzes Bigarren *Julio *Cesar errepublika Kapitulu liburu *Franzes atera Txeldor bagarik miñak farfulleteko, ez *Domingo egikori itxadeiteko
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • v.c. ivlivs erotis - (1638) O.NUV , III, XII. kap., 518. or. [1035. or.]
    (...)
    Commingesko San Justo hilerriko aipu epigrafikoan
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: O.NUV

  • fuluius ursinus - (1638) O.NUV , passim
    (...)
    fuluius ursinus, ursinus (I, VII. kap., 024. orr. [0541. orr.]) // fulu. vrsinus, vrsin (III, VIII. kap., 446. orr. [0963. orr.]) Fulvio (Julio ?) Ursino
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: O.NUV

  • iul. solinum - (1638) O.NUV , passim
    (...)
    iul. solinum (I, X. kap., 034. orr. [0551. orr.]) Jul. Solino // solini (I, X. kap., 035. orr. [0552. orr.]) Solino
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: O.NUV

  • iulius - (1638) O.NUV , passim
    (...)
    iulius (II, XIV. kap., 323. orr. [0840. orr.]) Herman lekaidearen latinezko aipuan. Alfonso Aragoikoaren goitizena, Julio // ivllii (III, X. kap., 479. orr. [0996. orr.]) Latinezko aipu epigrafikoan // iulio ii, iulij (III, X. kap., 483. orr. [1000. orr.]) Julio II.a aita santua
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: O.NUV

  • c. ivlivs attic. - (1638) O.NUV , III, XII. kap., 518. or. [1035. or.]
    (...)
    Commingesko San Justo hilerriko aipu epigrafikoan
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: O.NUV

  • iulius cesar - (1638) O.NUV , passim
    (...)
    caesar, caesarem, caesaris (I, VI. kap., 020. orr. [0537. orr.]) Besteak beste, Flororen latinezko aipu batean // caesarem, caesaris (I, VII. kap., 024. orr. [0541. orr.]) // caesaris (I, XII. kap., 041. orr. [0558. orr.]) // cesar (II, XIII. kap., 287. orr. [0804. orr.]) Sandovalen gaztelaniazko aipuan // caesare (II, XVI. kap., 359. orr. [0876. orr.]) trad. César (= erregea) // caesar (III, I. kap., 388. orr. [0905. orr.]) Julio César // caesar (III, I. kap., 389. orr. [0906. orr.]) Julio César // caesari (III, III. kap., 398. orr. [0915. orr.]) // caesari (III, VIII. kap., 445. orr. [0962. orr.]) // caesaris, caesar (III, VIII. kap., 446. orr. [0963. orr.]) // iulij caesaris (III, IX. kap. [IV sic], 467. orr. [0984. orr.]) // caesaris, caesar (III, IX. kap. [IV sic], 468. orr. [0985. orr.]) // iulius cesar (III, IX. kap. [IV sic], 469. orr. [0986. orr.]) // cesaris (III, IX. kap. [IV sic], 470. orr. [0987. orr.]) // caesar (III, XII. kap., 505. orr. [1022. orr.]) Julio Zesar
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: O.NUV

  • iulius scaliger - (1638) O.NUV , passim
    (...)
    iulium (...) scaligeros (I, I. kap., 002. orr. [0519. orr.]) Julio Scaligero // iulius verò scaliger (I, XII. kap., 042. orr. [0559. orr.])
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: O.NUV

  • ivl. ivstinvs - (1638) O.NUV , III, XII. kap., 507. or. [1024. or.]
    (...)
    Bigorreko inskripzio erromatarrean
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: O.NUV

  • julio - (1712) ES.EHast , 164
    (...)
    Ezen badio *Suetoniok ere, *Julio *Cesari bere etsajak hiltzera joan zitzaizkonean, eta hil izan baitzuten hogoi, eta hirur traketa kolpez, nihortaz ere etzuela erakutsi hanbat sentimendu, nola *Marco *Brutoz, zeina bere seme propiala izan bailu bezala hagitz maitaroki hazi baitzuen, eta hala haren bihotz uherraz, eta borondate gaitzaz miretsirik erran zioela: qq
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • julio - (1760+) Mb.IArg1 , 262
    (...)
    *Roberto *de *Nobili zeritzan zaldun gazte bat, Kardenal *Roberto *de *Nobiliren illoba ta Kardenal *Roberto *Belarminoren eta irugarren *Julio Aita Santuaren aidea zen
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • julio - (1802) Mg.PAb , 208
    (...)
    Igaro zirian egunetan, *Julio *Cesarrek baketuteko bere soldaduben artian jagi zan matxinada osoa, etorri gura ez ebeela bere esanik egitera, ez eban bururik ausi, ez miña moteldu, ez eztarririk garraztu jardun luziakaz; bakarrik aitatu eutseen zoli zoli izen au: Erromarrak: beste baga beinguan etorri zirian bere eskubetara, beriala baketu
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • julio - (1847) Izt.C , 50
    (...)
    Andrerregia esaten zaion Elizatxoaren aldamenean dago arri bat emakume baten idurinekoa anzinaerako letraz betea; eta jendea oi dago sinistpen osoan, ezik, toki berperean izan zala lurperatua *Julio *Zesarren emaztea
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • julio'uriga - (1847) Izt.C , 17
    (...)
    *Julio'uriga
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • yuliok - (1853) Hb.Esk , 71
    (...)
    *Yoannes *Labrit eta Andre *Katalina Heretiko izanez, hoztu eskalduna; Yarri españolekin fuero beiratuz; Aita saindu *Yuliok berak engaiatuz
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • Juli - (1910) AR.DIE , 27
    (...)
    Gixonena: Juli. Emerena: Jule. Gazteleratuta: Julio, a
    (...)

    Qué: gizonezkoen izena
    Dónde:
    Origen: AR.DIE

  • Juli - (1930-37 [2020]) GOR.NLRD , 125
    (...)
    Nombre censurado: Juli. Cantidad: 1. Traducción: Julio
    (...)

    Qué: izena
    Dónde:
    Origen: GOR.NLRD

  • julio - (1945) CB.MAT , X-6, P.226
    (...)
    Valle de Aibar (Navarra)
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: CB.MAT

  • julio - (1966-1973 [2005]) IÑ.SATR.PV , 106. or.
    (...)
    Antroponimoa
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: IÑ.SATR.PV

  • julio zesar edota kaesar (?) - (1992) DRPLV , IV, 313. or. (11. oin oharra)
    (...)
    Jakina, pertsona bat Ingalaterran, Norteamerikan edo beste nonbait James, William, edo Peter, eta abar, deitzen baldin bada ingelesez izen bakoitzak dituen lelrak kopiatzen ditugu eta hor amaitzen da kontua, zeren izena Peter baldin bada ez baitugu izkribatuko ez Petri, ez Peru, ez Pedro, eta abar, synonymoak izanarren, historian zehar beste ohitura ezagunik sortu izan ez baldin bada behintzat, gaztelaniaz Pedro el Grande -frantsesez Pierre le Grand- eta antzekoak erabiltzen direnean bezala. Eta, jakina, ahoskatzerakoan [piter], eta abar, erran beharko dugu, baldin nola ahoskatu behar litzatekeen badakigu, hau da,-i-rekin, eta abar, bestela izkribatu badaroagu ere. // Euskaraz normalki erabiltzeko eredu egokiak zabaldu nahi direnean problemarik handiena Pedro el Grande eta bere antzekoak sortzen dute, kantitatez besteen aldean urriagoak badira ere. Nola eman halakoak? Petri Handia? -dudarik gabe hobe da Petri hartzea Peru, Piarres, Pello, eta abar, baino, azkenengook arruntegiak baitirateke-, eta Fernando Katholikoa? Karlomagno? Maria Stuart? Margarita Angulema-ko? Ludoviko Pio?, -frantsesez Louis le Pieux, latinezko textuetan Ludovicus I, cognomento Pius bada ere-, baina hala-ere Luis XIV? Kalvino? Martin Luther? Henrike VIII? Frederiko II ala Federiko II? San Frantzisko Asiskoa? San Frantses Xabierrekoa? San Ignazio? -zeren hor lnazio emaitea agian arruntegia bailitzateke-. // Eta erromatarren artekoetan Julio Zesar, -edota Kaesar?-, Kaligula, Ovidio, Britanniko Maximo, Germaniko Maximo, Diokleziano, Honorio, Traiano Hadriano, -inskripzioetan IMP CAESAR TRAIANVS HADRIANVS AVG-, Valeriano, Herennio, Flavio Severo, eta abar
    (...)

    Qué: Pertsonaia historikoa
    Dónde:
    Origen: DRPLV

  • julio - (1994) KINT.PI , XXXIX (1994, 3), 1381. or.
    (...)
    Gazt. Julio / Fr. Jules
    (...)

    Qué: Ponte-izena
    Dónde:
    Origen: KINT.PI

  • Julio - (1994) IÑ.SAL.NANTR , 1419 or.
    (...)
    Julio, Xulio, Xurio, Julia, Juria (Julio, Julian): hagiotoponimian aurkitzen ditugu aldaerok beti; pertsona-izentzat Julian besterik ez dugu, Lizarran. Bost horietatik lehenbiziko hiruak gizonentzakoak dira, laugarrena emakumeentzakoa eta bostgarrena, itxuraz, gizonentzakoa.
    (...)

    Qué: pertsona izena
    Dónde:
    Origen: IÑ.SAL.NANTR

  • Julio - (1997) ARAUZ.066 , Euskera, XLII (1997, 1-2), 91. or.
    (...)
    Julio (gaztelania); Jules (frantsesa)
    (...)

    Qué: Santu-izena
    Dónde: --
    Origen: ARAUZ.066

  • Zesar, Julio - (1997) ARAUZ.076 , Euskera, XLII (1997, 3), 457. or.
    (...)
    Zesar, Julio: Caesar, Iulius (latina); César, Jules (frantsesa); César, Julio (gaztelania)
    (...)

    Qué: Pertsona-izen klasikoa
    Dónde: Antzinateko Grezia / Erroma
    Origen: ARAUZ.076

  • Julio - (1998) ARAUZ.082 , Euskera, XLIII (1998, 1), 118. or.
    (...)
    Iulius (latina); Jules (frantsesa); Julio (gaztelania)
    (...)

    Qué: Pertsonaia mitologikoa
    Dónde: Grezia-Erroma
    Origen: ARAUZ.082

  • julio (giz.): (gazt.) julio - (2001) GOR.SAL.EIZ , 322

    Qué: Gizon-izena
    Dónde: --
    Origen: GOR.SAL.EIZ

  • julio (giz.): (fr.) jules - (2001) GOR.SAL.EIZ , 326

    Qué: Gizon-izena
    Dónde: --
    Origen: GOR.SAL.EIZ

  • julio (giz.) - (2001) GOR.SAL.EIZ , 134
    (...)
    Latineko Iulius 'Iulia leinukoa' hitzetik, eta hau azken buruan Iouis 'Jupiter' teonimotik. Familia honetakoak izan ziren Julio Zesar eta Augusto enperadoreak. Santuaren eguna apirilaren 12an da. Aldaera: Juli (Deun-ixendegi euzkotarra). // Del latín Iulius (de la 'gens' o familia Iulia) y este, en último término, del teónimo Iouis 'Júpiter'. Pertenecieron a esta familia los emperadores Julio Cesar y Augusto. Su fiesta se celebra el 12 de abril. Variante: Juli (Santoral vasco).
    (...)

    Qué: Gizon-izena
    Dónde: --
    Origen: GOR.SAL.EIZ

  • Julio - (2003) ARAUA.129 , Euskera, XLVIII (2003, 1), 1037. or.
    (...)
    Iulius (latina); Julio (gaztelania); Jules (frantsesa); Julius (ingelesa)
    (...)

    Qué: Aita santua
    Dónde: Erroma
    Origen: ARAUA.129

  • Done Julio - (2003) ARAUA.125 , Euskera, XLVIII (2003, 1), 270. or. (2. par.)
    (...)
    Done / Dona ere erabil daitezke, bereziki gure onomastika tradizioan aurkitzendiren honako hauekin hots: Done: Agustin, Bartolome, Bikendi, Bladi, Emiliano / Millan, Erroman, Eztebe, Felix, Jakue, Joanes, Julio, Jurgi, Justi, Kosme, Kristobal, Laurendi, Leon, Martie, Martzelo, Mateo, Meteri, Mikel, Paulo, Pelaio, Petri, Salbatore, Saturdi, Sebastian, Tomas, Zipriano. Oharra: Aipatu izenen kasuan Done-ren aurrean Jaun ezar daiteke, hitz bakoitza bereiziz: Jaun Done Petri.
    (...)

    Qué: Santua
    Dónde:
    Origen: ARAUA.125

  • Julio Nepote - (2014) ARAUA.076 , 19. or.
    (...)
    Julio Nepote (gaztelania); Julius Nepos (frantsesa); Julius Nepos (ingelesa); Flavius Iulius Nepos (latina)
    (...)

    Qué: Pertsona-izena [klasikoa]
    Dónde: Erromatar Inperioa
    Origen: ARAUA.076

  • Julio - (2014) ARAUA.082 , 7. or.
    (...)
    Julio (gaztelania); Jules (frantsesa); Julius (ingelesa); Iulius (latina)
    (...)

    Qué: Izen mitologikoa
    Dónde: Antzinateko Grezia, Erromatar Inperioa
    Origen: ARAUA.082

  • Zesar, Julio - (2014) ARAUA.076 , 32. or.
    (...)
    César, Julio (gaztelania); César, Jules (frantsesa); Caesar, Julius (ingelesa); Gaius Iulius Caesar (latina)
    (...)

    Qué: Pertsona-izena [klasikoa]
    Dónde: Erromatar Inperioa
    Origen: ARAUA.076

  • julio-klaudiotar (julio-klaudiotarrak edo julio-klaudiotar dinastia) - (2017) ARAUA.182 , 4. or.
    (...)
    julio-klaudiotar (julio-klaudiotarrak edo julio-klaudiotar dinastia): Julio-Claudios / dinastía Julio-Claudia (gaztelania); Julio-Claudiens / dynastie julio-claudienne (frantsesa); Julio-Claudians / Julio-Claudian dynasty (ingelesa)
    (...)

    Qué: Dinastia
    Dónde: Europa
    Origen: ARAUA.182

  • Julio Zesar Eskaligero (jatorrizko izena: Giulio Cesare Scaligero) - (2017) ARAUA.185 , 5. or.
    (...)
    Julio Zesar Eskaligero (jatorrizko izena: Giulio Cesare Scaligero): Julio César Escalígero / Giulio Cesare Scaligero (gaztelania); Jules César Scaliger (frantsesa); Julius Caesar Scaliger (ingelesa)
    (...)

    Qué: Pertsonaia historikoa [Errenazimentuko eta Aro Modernoko pertsona]
    Dónde: Europa
    Origen: ARAUA.185

  • Julio - (2019) ARAUA.066 , 12. or.
    (...)
    Julio (gaztelania); Jules (frantsesa); Julius (ingelesa)
    (...)

    Qué: Santu-izena
    Dónde:
    Origen: ARAUA.066

Del latín Iulius (de la 'gens' o familia Iulia) y este, en último término, del teónimo Iouis 'Júpiter'. Pertenecieron a esta familia los emperadores Julio Cesar y Augusto. Su fiesta se celebra el 12 de abril. Variante: Juli (Santoral vasco).

Sede principal

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Centro de Investigación

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Sedes

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Asociación

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper