- Ayuda

*: Reemplazar uno o más caracteres
(mendi*, aba*za, *mendi)

?: Reemplazar un solo caracter
(oihan?, e?titxu, ?adriano)

Etxabe - Deiturak - EODA

Etxabe

Echabe (es), Echave (es), Etchave (fr)
    Normativización:
    publicación de la Comisión 
  • pero senior garsia sanz d'exave - (1111 [1968, 1990]) DRPLV , III, 176. or. (Lizarrako jardunaldiak, OV, 7. liburukian argitaratu gabe)
    (...)
    pero Senior Garsia Sanz d'Exave, 1111, doc. 42, Artajona [José María Jimeno Jurio, Documentos medievales artajoneses (1070-1312), Pamplona 1968].
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: DRPLV

  • edsave g. d’_ - (1235 [1896, 1906, 1966, 2011]) BID.LBTLG , 102. or. [IKER.27, 74. or. (Indétermines Labourd)]
    (...)
    edsave G. d’_, 1235 (Livre d’or p. 102), témoin à Saint-Jean-de-Luz, Etzan à Urrugne
    (...)

    Qué: Lekukoa
    Dónde: Donibane Lohizune
    Origen: IKER.27

  • chava, chave, chaga sancius arn., arn. lupi parvus - (1249 [1966, 2011]) NAN.C , 194 [IKER.27, 318. or. (Indéterminés Basse-Navarre)]
    (...)
    chava, chave, chaga Sancius Arn., Arn. Lupi parvus, ses frères, compagnons de G.A. de Garro, 1249 (Archiv-Nav.194), Ossès, quartier Exabe
    (...)

    Qué: Anaiak
    Dónde: Nafarroa Beherea, Ortzaize
    Origen: IKER.27

  • pero essauco - (1330 [1973, 1990]) DRPLV , III, 179. or. (Lizarrako jardunaldiak, OV, 7. liburukian argitaratu gabe)
    (...)
    Pero Essauco [Juan Carrasco Pérez, La población de Navarra en el siglo XIV, Pamplona 1973, p. 291 y ss.]
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: DRPLV

  • miguel d'echaue - (1366) CAR.PNAXIV , 545 A (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 97r A)
    (...)
    Miguel d'Echaue, II florines
    (...)

    Qué: Zergaduna
    Dónde: Iruñea (Torredonda)
    Origen: CAR.PNAXIV

  • essave johan santz d’_ - (1378 [1966, 2011]) NAN.C , 34.11.XVVII [IKER.27, 322. or. (Indéterminés Basse-Navarre)]
    (...)
    essave Johan Santz d’_, son fils est compagnon de Fortaner d’Agramont, 1378 (Archiv-Nav.34.11.XVVII)
    (...)

    Qué: Bizilaguna
    Dónde: Nafarroa Beherea
    Origen: IKER.27

  • echaue, d’echaue irico, antoxe d’_ - (1381 [1966, 2011]) NAN.C , 13 [IKER.27, 320. or. (Indéterminés Basse-Navarre)]
    (...)
    echaue, d’echaue Irico, Antoxe d’_, a des porcs à Ossès, 1381 (Archiv-Nav.13), quartier Etxabe, Ossès
    (...)

    Qué: Urdezaina
    Dónde: Nafarroa Beherea, Ortzaize
    Origen: IKER.27

  • axaube johan santz de_ - (1381 [1966, 2011]) NAN.C , 12 [IKER.27, 174. or. (Ossès)]
    (...)
    axaube Johan Santz de_, éleveur de porcs, 1381 (Archiv-Nav.12), Exabe, quartier
    (...)

    Qué: Urdezaina
    Dónde: Ortzaize
    Origen: IKER.27

  • etxabez - (1636) EZ.Eliç , 918
    (...)
    Burlatzen naiz *Garibaiez bai halaber *Etxabez, zenak mintzatu baitire erdaraz eskaldunez
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • baltasar chauesius - (1638) O.NUV , I, XIII. kap., 056. or. [0573. or.]

    Qué:
    Dónde:
    Origen: O.NUV

  • etxabe - (1761) Cb.EBO , 25
    (...)
    Ori bera izengañetan, edo apellidoetan, *Etxabe, *Etxeberria, *Mendizabal, *Zubimendi, *Zabala, ta *Kardabera bere Dizionarioan dakar, eta orrela besteak: guzia be arekin: eta aurrenzat irakurten, ta eskribitzen ikasteko, Eregla au askok obe da
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • etxabe - (1847) Izt.C , 475
    (...)
    Gipuzkoatar gogoangarri au ill zan milla bosteun ogei ta seigarren urteko aboztuko illaren bostgarren egunean, Kapitan Jeneral armadarekin *Malukora zijoala; eta beraren obia arkitzen da jasoa Don *Pedro *de *Etxabe ta *Asu Zaldun *Kalatrabako habitukoak milla seieun irurogei ta amaikagarren urtean
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • etxabe - (1847) Izt.C , 508
    (...)
    *Zumaiako semea eta *Oikiñako Ibarrean jaioa zan *Baltasar *de *Etxabe Ministro Tokaduna *Mejikon, eta *Kantauriako itzkuntzaren anziñatasunaren gañeko egitade milla seieun eta zazpigarren urtean Uri *Mejikoan moldizkidatuaren aurkillea
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • etxabe - (1847) Izt.C , 69
    (...)
    Denpora artan Erri onetan bikario zegoen Don *Josef *Ignazio *de *Etxabe jaunak, ikusi izan ziozkalako aitzari, urre izar pikorta apur banakaren batzuk, erakarri zeban *Aralarko meatzean kobre ateratzen ari zan Maisu-nagusia, amasei langillerekin; zeintzuk jardun izan zuten aitzari menasta billatzen bi illabete igaroan, eta kendu zioten urre txau piñak pisatu izan zeban iru onza ta erdi eta bi otxaba
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • etxabe - (1847) Izt.C , 69
    (...)
    Urre zatitxo au erabilli izan neban eskuetan, bein baino geiagotan; zeña bere jabe *Etxabe bikarioak maitaro gordea oi zerabillen erakutsiaz eta esanaz, non aterea zan, eta nola kosta izan zitzaion berrogei onza urre bezalatsu
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • etxabe - (1847) Izt.C , 476
    (...)
    D, *Franzisko *Etxabe, zeñak izkribatu zeban *Liman, Arzobispo bertan izandako Santo *Toribioren kanonizazioaren bidez Uri ark egin izan zituen diakinde andien gañean
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • etxaberi - (1847) Izt.C , 181
    (...)
    Beretako bat ezagutu izan det *Ginitzenea esaten zaiona, orain dalarik irurogei urte, alogerarako zaldi bat bakarra beste abere muetarik izaten etzebana; zeñetan ikusi izan diozkadan bertako maizter *Jose *Gil *de *Etxaberi milla zortzi eun ogei ta amabostgarren urtean, uztar idi galanta soro lanetarako, urte biñako zekor parea salmentarako, iru bei txaaldun, bat anzua, eta bi zerri gizenduak; eta gañera esan zidan nekazari beargilletsu onek, ezen, abere oek, eta amabi lagun etxetarrak bazkaturik, ogei anega arto bazeuzkala saltzeko
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: OEH.ONOM

  • echabe - (1953 [1997]) M.AV , 140, 236
    (...)
    140. paragrafoa.- be(h)e «suelo, parte inferior»; adj. be(h)eko «de abajo»: Becoechea; sup. be(h)en «(el) de más abajo» (y adj. derivado be(h)engo): Bengoa, Bengoechea. Bengolea. De been, por disimila-ción, bein (cf. vizc. beiñak «las heces»), de donde Beingolea. Beñaran, Barruetabeña y acaso Beinza (cf. Gainza; también gain, según Gavel, es un superlativo, de *gara-eri). Un derivado de forma no clara es Beascoa (cf. Gogeascoechea, etc.), muy usado como determinante en posición final (Zabalbeascoa, etc.). Be(h)e se usa sobre todo como sufijo: Aldabe (Althabe), Altube, Echabe (Echave), Erostarbe, Ilzarbe, Lambreabe (Lampreabe), Olabe, top. Olabee çahar, año 1053; var. -pe: Elexpe, etc. Es por lo menos mucho más raro como prefijo: Belarrinaga. Probablemente en algunos casos (Lecue / Lecube, Orue / Orube) -b- es un simple sonido de transición y -ube var. de -u(n)e. Top. Arbea, explicado «petra super petram» (Leire. 1104); Domicu Insauspeeco, Irache 1147. También en Navarra, Maria Vengoa, hacia 1168, Enequo Veengoa, 1236. 236. paragrafoa.- etse, etxe «casa»; Echabarri (Chavarri, Javier; top. Essavarri, Al., 1025), Echaandia (Echandi, Echandia), Echabe (Echave), Echabeguren, Echabebarrena, Echaburu, Echagoyen (Echegoyen), Echagüe, Echaguibel, Echaguren, Echaide (Chaide), Echaiz (Echaiz-goena). Echaide, Echalecu (etxaleku «cobertizo, albergue»), Echalete, Echaluce (Echaluz), Echamendi, Echanagusia (Echenagusia), Echando, Echanez, Echanique (Echanica, Echenique), Echaniz, Echaondo, Echarri (de etxa-berri, etxa-erri; Echerry, Pamplona 1350), Echarte (Echart, Echartea), Echasti, Echauri, Echausta, Echauz (Echaus, Echaux), Echazabal (Echezabal), Echazarreta (Echezarreta), Echea, Echeaga, Echeandi, Echeandia, Echebarria, Echebaster, Echebeltz, Echeberri, Echeverria, Echeberz, (Detchevers), Echebeste (Echeveste), Echegaray (Echaray), Echemendi, Echepetelecu, Etchelarte, Echevarrena, Echezortu, Echezuria, Arreche, Arteche, Barrenechea, Dornaleteche (cf.Dornaldéguy), Egurreche, Ibarreche, Testaechea (Guip.,s. XVI), Ubarrechena, etc, etc.
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: M.AV

  • echave v. echabe - (1953 [1997]) M.AV , [140, 236]
    (...)
    140. paragrafoa.- be(h)e «suelo, parte inferior»; adj. be(h)eko «de abajo»: Becoechea; sup. be(h)en «(el) de más abajo» (y adj. derivado be(h)engo): Bengoa, Bengoechea. Bengolea. De been, por disimila-ción, bein (cf. vizc. beiñak «las heces»), de donde Beingolea. Beñaran, Barruetabeña y acaso Beinza (cf. Gainza; también gain, según Gavel, es un superlativo, de *gara-eri). Un derivado de forma no clara es Beascoa (cf. Gogeascoechea, etc.), muy usado como determinante en posición final (Zabalbeascoa, etc.). Be(h)e se usa sobre todo como sufijo: Aldabe (Althabe), Altube, Echabe (Echave), Erostarbe, Ilzarbe, Lambreabe (Lampreabe), Olabe, top. Olabee çahar, año 1053; var. -pe: Elexpe, etc. Es por lo menos mucho más raro como prefijo: Belarrinaga. Probablemente en algunos casos (Lecue / Lecube, Orue / Orube) -b- es un simple sonido de transición y -ube var. de -u(n)e. Top. Arbea, explicado «petra super petram» (Leire. 1104); Domicu Insauspeeco, Irache 1147. También en Navarra, Maria Vengoa, hacia 1168, Enequo Veengoa, 1236. 236. paragrafoa.- etse, etxe «casa»; Echabarri (Chavarri, Javier; top. Essavarri, Al., 1025), Echaandia (Echandi, Echandia), Echabe (Echave), Echabeguren, Echabebarrena, Echaburu, Echagoyen (Echegoyen), Echagüe, Echaguibel, Echaguren, Echaide (Chaide), Echaiz (Echaiz-goena). Echaide, Echalecu (etxaleku «cobertizo, albergue»), Echalete, Echaluce (Echaluz), Echamendi, Echanagusia (Echenagusia), Echando, Echanez, Echanique (Echanica, Echenique), Echaniz, Echaondo, Echarri (de etxa-berri, etxa-erri; Echerry, Pamplona 1350), Echarte (Echart, Echartea), Echasti, Echauri, Echausta, Echauz (Echaus, Echaux), Echazabal (Echezabal), Echazarreta (Echezarreta), Echea, Echeaga, Echeandi, Echeandia, Echebarria, Echebaster, Echebeltz, Echeberri, Echeverria, Echeberz, (Detchevers), Echebeste (Echeveste), Echegaray (Echaray), Echemendi, Echepetelecu, Etchelarte, Echevarrena, Echezortu, Echezuria, Arreche, Arteche, Barrenechea, Dornaleteche (cf.Dornaldéguy), Egurreche, Ibarreche, Testaechea (Guip.,s. XVI), Ubarrechena, etc, etc.
    (...)

    Qué:
    Dónde:
    Origen: M.AV

  • echabe: etxabe - (1998) GOR.DEIT , 119

    Qué: Deitura
    Dónde: --
    Origen: GOR.DEIT

  • echave: etxabe - (1998) GOR.DEIT , 122

    Qué: Deitura
    Dónde: --
    Origen: GOR.DEIT

  • etchave: etxabe - (1998) GOR.DEIT , 141

    Qué: Deitura
    Dónde: --
    Origen: GOR.DEIT

  • g. dedsave - (2000 [1235]) ORP.MAISMED , I. kap., 17. or. [L. d'Or Bay., LIII]
    (...)
    1198, XLIV: sous l’épiscopat de Bernard de Lacarre [...] plusieurs maisons de Sare sont nommées parmi les présents venus notamment de toute la région du Labourd occidental: les “chapelains” de Orroina (Urrugne), Saint-Jean(-de-Luz), Pagassu (maison et église aux environs de Saint-Jean-de-Luz) ainsi que J. A. de Lana (traduit “Larrea” maison à Saint-Jean-de Luz), Lupus de Oiharsaval (maison à Macaye), B. de Iradcesabau (“Iratzezabal” à Saint-Jean-de- Luz), A. de Sagarai (pour “Etxagarai” maison à Sare), Lupus d’Arispe (“Harizpe” également à Sare), M. de Yssossaguerra (“Izotzagerrea” à Sare), G. Dedsave (nom du quartier “Exave” en vallée d’Ossès), J. d’Iradsondo (maison à Saint-Jean-de-Luz), G. de Peruil (maison à Ustaritz), Galin Martinus de Lahet (à Sare: voir ci-dessus), Condessa domina de Larranda (“maîtresse” de la maison de ce nom à Saint-Jean-de-Luz) et Maria sa fille, et enfin le chapelain et “sacriste” de Bayonne J. de Lassa (sans doute de la Salle de Lasse en vallée de Baïgorry); l’acte a été fait “du temps de S. de Hacha (Ahaxe) “sacriste” de Bayonne et “maître de la maison de Saint-Jean-de- Luz”, ce qui laisse entendre qu’une “maison de Saint-Jean” a pu avoir, comme c’était courant, le nom de la paroisse du lieu
    (...)

    Qué: Antroponimoa [etxea: Exave]
    Dónde: Ortzaize
    Origen: ORP.MAISMED

Sede principal

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Centro de Investigación

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Sedes

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Asociación

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper