maiztu
1.
(SP (que cita a EZ)→Dv, A, Lar, Añ (G, AN), H).
Hacer(se) frecuente.
"
Maizten naiz
"
SP (sin trad.).
"Cursar, repetir mucho el venir o hacer algo"
Lar.
"Frecuentar, v.g. sacramentos"
Añ.
"
Maizten dituzu zure erantzuteak, vous avez donné de la fréquence à vos reproches. Maiztu da ene aldia, mon tour est devenu fréquent"
H.
Maiztu ezkero, emendik [jai geiegikoetatik] datoz / gaitzik txarrenak urrena.
EMuj ( in
Onaind MEOE 844
).
Otsa maiztu-ala.
Ldi UO 29.
Ostots-burrunda bizigo dator / maiztuz, luzatuz orroa.
Or Eus 263.
2.
(V; Zam Voc)
Ref.:
A;
Iz UrrAnz;
Elexp Berg
.
Ajarse (sentidos prop. y fig.).
"
Soñoko edarra izendakua da baiña ointxe maiztu jat ziero
"
Elexp Berg.
Oial edo soiñeko maiztuak daukazan zertzenak.
A BGuzur 160.
Eztago maiztu edo larrakituta [euskerea]
.
A Ezale
1898, 45a.
Len baño soñeko maiztuagoak jazten zituan.
Ag G 129.
Euskaldun gudari baten jantzi xe ta maiztua.
(ajado).
Etxde AlosT 42.
Betiko erabillian, maiztu ta maskildu yakaz [jantziak]
.
Erkiag BatB 174.
Oe estu bat, aulki maiztua.
Ib. 133.
Oinpekoa, (alfonbra, alegia,) maiztua agiri da, ta ertzak listuak ditu.
NEtx LBB 101s.
Maiztu, zarpildu eta lohitu beharrean aurkitu da [Lur-paradisua] , dirua eta jazkiak bezalaxe.
MIH 78.
MAIZ-MAIZ EGIN.
Ajarse mucho.
Maiz-maiz egin-da zeukan narruzko zizku gorrizka batetik.
Aurre-Apraiz EG
1956 (7-8), 28.