(H; ziperta H),
zipurt (H (S); zipurta H (S)).
"Éclat de quelque chose qui crève"
H.
v. zapart.
ZIPERT EGIN (SP Dv y A; -ph H (s.v. ziphurtzea)),
ZIPER EGIN (O-SP 227 A (s.v. zipertu)),
ZIPUR EGIN (
-ph- H (s.v. ziphurtzea)).
"Ziper eginen uen, hori egin ezpahu, tu aurais crevé si tu n'avois fait cela" O-SP 227. "Zipert egiten zuen, il pensa crever" SP. "Crever de dépit" Dv. "Reventar de despecho" A. Cf. A: "Zipar (SP, O-SP) [...] martirio, gran sufrimiento" (pero no encontramos dicha forma en éstos; cf. infra ZIPERT IKUSI).
ZIPERT IKUSI,
ZIPER IKUSI (BN-lab ap. A).
"Ziper ikusi dut, he sufrido el martirio" A (s.v. zipar). "Ziper ikusi, gorriak ikusi (G, BN-lab)" Zait Sof II 159. Cf. senper.
Utz nazazu zipert ikusten, zipert ikusi bear badut.
Zait Sof II 143s.
Mingaina ebaki, burua larrutu, oin-eskuetako beatzak moztu edo beste onelako ziper ikusi eragiten zienean, ordea, bazuten pozgarri oberik, beren sinestea, alegia.
Zait Plat 101.
Mingaina ebaki, burua larrutu, oin-eskuetako beatzak moztu edo beste onelako zipert ikusi eragiten zienean. Zait EG 1956 (1-2), 48s.