(...)
Ytten prosiguiendo eldho amoxonamito. seallo el Veynte y treseno moxon en Mitad del Caracierzo abajo de Cubial daya en peña fija al qual se le renobo la Cruz. Ytten prosiguiendo eldho amoxonamito. seallo el Veynte y quatreno mojon en mitad del Solano de Cubialdaya enpeña fija alqual se le renobo la cruz. Yttenprosiguiendo eldho amoxonamto. se allo el Veynte y Cinqueno moxon en beltran laRaça alto en la portillada ala parte del solponiente...
(...)
(...)
Beltran pertsona izena eta larratz 'lehen bai baina orain lantzen ez den lurtsaila' [Zaren larratza-k herri ondoan zeuden, larrainen ondoan. "una huertta...teniente a las eras o larrazas que llaman de Yrigoien"(1730). Ikus herri honetako Iribarren sarrera. B. Estornés Lasak Izabako izen arruntetako jotzen du larraza, eta 'terreno baldío' adiera ematen dio (DTR, 388. or.).] ditugu toponimo honetan. Gure egunotan Mentangarraz [mèntangarráz] edo Monta[n]garraz [mòntangarráz] esan ohi da, 1688an zeharo argia den izenaren itxuragaiztotzearen ondorioz.
Gaurregun Capaburros-etik Galipentzuko muga aldera luzatzen den Aristuziaga-ko gain bat izendatzen du. Gain izateari zor zaio, ezbairik gabe, 1688ko Beltran larraza alto aldaerako izenondoa.
1778rako Beltranlarraz(a) Beltrangarraza bilakatua zen; 1801eko lekukoaren arabera Beltranlarratz Zubialdaia zen antzina, baina gure iritziz zera gertatu zen, alegia, Galipentzukoa zen Zubialdaia galdu zen bitartean Uxueko Beltranlarratz gorde egin zela.
XIX. mendeko lehen urtean mugarriak berraztertu zituztenek aurreko agiriak ikusita nahastu, eta izen ordezkapena burutua zela pentsatuko zuten. Izan ere, 1668an garbi ageri da Zubialdaia-k hogeita hiru eta hogeita laugarren mugarriak hartzen zituela, eta Beltranlarratz-ek aldiz hogeita bostgarrena.
Carasol edo Solano de Beltranlarratz Vicente Juríoren gortearen azpiko aldeko zokoko iguxkunetxoa izan zitekeen, itxuren arabera.
Nolanahi ere den, 1688ko Galipentzu eta Uxueren arteko mugen berrikusketako datuak ez datoz bat oraingo mugekin, eta hau dela eta Beltranlarratz hegoalderago, Portillo de Chinchón alderago luzatzen zelako susmoa dugu.
(...)
(...)
OBS.- Topónimo compuesto del nombre propio Beltran y larratz 'pastizal'. La voz Larratz y sus diminutivos larrazka, larrazko, larrazto, designan en vascuence en general terrenos incultos y costaneros aprovechables para pastos (Alkotz, VN). En Odieta aplican el nombre al "trozo de terreno peñascoso, no cultivable que se aplovecha para pasto del ganado". Se usa en castellano: En Zizur Mayor llaman larrazas a los yermos (OV.CIZ,198). En Larraya aplican el genérico larraz, larraces a los pastizales. En los larraces del centro del pueblo estaban las eras de trillar (OV.CIZ,334). Es curioso que a veces alguno de estos liecos ha acabado absorbido por el núclro urbano; en Burlada es la denominación popular aplicada a la plazuela que hubo entre la iglesia vieja y las casas. En el valle de Roncal sigue usándose como genérico en castellano (cf. Toponimia menor de Urzainqui e Isaba).
(...)
Bilduma: Nafarroako Artxibategi Nagusia, Protokolo saila
Aldizkaria:
Argitaletxea:
Tokia: Iruñea
Data:
Erreferentzia:
Oharrak:
Mota: artxibategia
Erauzketa: partziala
Alorra: dokumentazioa
OV.11 - Eslaba aldeko euskararen azterketa toponimiaren bidez
Laburdura: OV.11
Egilea: SALABERRI ZARATIEGI, Patxi
Titulua: Eslaba aldeko euskararen azterketa toponimiaren bidez
Lan oharra:
Paratzailea:
Bilduma: Onomasticon Vasconiae 11
Aldizkaria:
Argitaletxea: Euskaltzaindia
Tokia: Bilbo
Data: 1994
Erreferentzia:
Oharrak: NTM bilduma egin zenean, artean argitaratu gabeko doktore tesia.
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: hizkuntza azterketa
NA.TM - Nafarroako Toponimia eta Mapagintza
Laburdura: NA.TM
Egilea: JIMENO JURÍO, José María (zuz.)
Titulua: Nafarroako Toponimia eta Mapagintza
Lan oharra: 59 liburuki
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: Nafarroako Gobernua & Trabajos Catastrales S.A.
Tokia: Iruñea
Data: 1992-1999
Erreferentzia:
Oharrak: Nafarroa. Toponimia eta Mapagintza: gazt. Toponimia y Cartografía de Navarra.
Erreferentzia gisa liburuki zenbakia ematen da aditzera eta apurka-apurka, orrialdea ere gaineratuz joango da.
Lan honen iruzkin kritikoa argitaratu zen in FLV, 64 (1993).
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: ofizialtzea
NAN.PR.UNX - San Martin Unxeko protokoloak
Laburdura: NAN.PR.UNX
Egilea:
Titulua: San Martin Unxeko protokoloak
Lan oharra:
Paratzailea:
Bilduma: Nafarroako Artxibategi Nagusia, Protokolo saila
Aldizkaria:
Argitaletxea:
Tokia: Iruñea
Data:
Erreferentzia:
Oharrak:
Mota: artxibategia
Erauzketa: partziala
Alorra: dokumentazioa
JIM.ESTN - Estudios de toponimia navarra
Laburdura: JIM.ESTN
Egilea: JIMENO JURÍO, José María [Roldán Jimeno Aranguren & David Mariezkurrena Iturmendi]
Titulua: Estudios de toponimia navarra
Lan oharra:
Paratzailea: Roldán Jimeno Aranguren & David Mariezkurrena Iturmendi
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: Pamiela
Tokia: Iruñea
Data: 2004
Erreferentzia:
Oharrak: Liburuak Jose Maria Jimeno Juríok idatzitako zenbait artikuluren bilduma da, hil ondoan berrargitaratua. ECO zerbitzuak eginiko migrazioa. Liburuaren orrialdea (edota ohar zenbakia) ematen da erreferentzia gisa, baina edozein kasutan ere kontsulta daiteke jatorrizko artikuluaren identifikazioa "testuingurua"n jaso baita.
Badago Patxi Salaberrik eta Roldán Jimenok paratutako edizio eguneratua: Obras Completas de José María Jimeno Jurío 40, Pamiela, 2012.
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: dokumentazioa
NA.TOF - Nafarroako Toponimia Ofiziala / Toponimia Oficial de Navarra
Laburdura: NA.TOF
Egilea: ZZ. AA.
Titulua: Nafarroako Toponimia Ofiziala / Toponimia Oficial de Navarra
Lan oharra:
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: Nafarroako Gobernua
Tokia: Iruñea
Data: 2019tik
Erreferentzia:
Oharrak: 2019. urtetik datutegi osoa deskargarako eskaintzen da: https://gobiernoabierto.navarra.es/eu/open-data/datos/toponimia-oficial-navarra
Mota: datu baseak
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: dokumentazioa
Lege-oharra
Corpus onomastiko honetan, hirugarrenen lanen edukiak sartu dira, arloan ospea eta gaitasuna dutelako. Ondorio horretarako, behar diren baimenak eta lizentziak eskatu ditu Euskaltzaindiak, eta, horrenbestez, behar diren jabetza intelektualeko eskubideak eskuratu, oker edo hutsik ezean. Edukiren batek hirugarrenen eskubideak hausten dituela uste baduzu, eman iezaiozu berehala horren berri Euskaltzaindiari (honako helbide elektroniko honetara idatziz: info@euskaltzaindia.eus), beharrezko neurriak berehala har daitezen.