Tr. Documentado desde Ros (en la acepción de 'copia'), se encuentra en autores vizcaínos y guipuzcoanos desde principios del s. XIX. Al Norte lo emplean Haraneder, J.B. Elissamburu, Hiriart-Urruty y Zerbitzari. La forma mejor documentada es tanto. Hay tantu en fray Bartolomé, E.M. Azkue (tbn. tanto ), Kirikiño y Oskillaso. En DFrec hay 20 ejs. de tanto.
sense-1
1.
(V-gip, G-azp, AN-5vill, L, BN, S; SP, HtVocGr 320, Lar, Añ, Lecl, ArchVocGr, Dv, H),
tantuRef.:
Lrq;
EtxbaEib;
ElexpBerg;
GteErd 193
. Tanto. "Marque pour le jeu" SP. "Tanto, tantos en el juego" Lar (v. tbn. Añ). "Jeton. Un point simple à certains jeux de cartes" Dv, que cita a Haraneder. "Baditugu bortz hamarreko eta laur tanto, azken tantoan gira, nous avons cinq dizains et quatre points, nous sommes ou dernier point" H. "Oso politta izan zan azkenengo tantua" Elexp Berg. "Tanto batez aurretik gera (G-azp), [...], xurri(a)n ari da hori (poliki poliki tanto egiten) (AN-5vill), tanto xurrak egiten ari da (AN-5vill), ni tanto bidean (AN-5vill)" Gte Erd 193. Tantotako eta kartetako yokoak eta bertze horlakoak. HePhil 371.
Tranparik egin badot, kartak trukatu badodaz, tantorik geiago eroan badot. AñMisE 192.
Jokoko ornidute edo tantu bakotxian errial bat baino geijago jokatutia. fBOlg 29.
Kartak utzirik eta tantoak / hantxe zituzten gero saltoak. ElzbPo 208 (v. tbn. el mismo ej. en Or Eus 113).
Beti dagoz enbido / errebido ordago; / iru tanto iokora, / beste bost geiago. AzcPB 88.
Txominek artuten dauz / txikien tantu bi / eta eztauko parerik / ez puntura amabi. Ib. 87s.
Abadia eldu da amasei tantura, ta mutilla dago sei tantuan ondiño. KkAb I 98.
Ingelesez aldarri egiten ditu aitak tantoak. AArdi 139.
Uste gabetan pelotan ere / sarri galtzen da tantoa. In . SMZirik 100.
Zenbeit tanto ere musean ebatsi. ZerbIpuinak 88.
Epai-maiak erriari jakin eraziko dio ikasle-gaiak egunero irabazi dituzten tantoak. Tanto oiek zenbatuaz erabakiko da zeintzuk diran ikasle-lekuen duin."Puntuación"
.EAEg 21-12-1936, 604.
Soroak ogei ta bi tanto ta / besteak lau bakarrikan. TxGarm( inAuspoa 39, 25
).
Partidu bat zuten hasia berak eta Juantxuk, eta berau zegoan irabazten sei tantugaitik. OskKurl 167.
Iru partidu txandaka jokatzen egoten ziran, tanto bakotxeko aldatuaz jokalariak. EtxabuKontu 180.
Bost tanto enbido!BBarand 13.
Lenengo tantua guretzat legez aurkeztu eban [zuzendariak]. Gerrika 195.
sense-2
2.Copia, ejemplar. Gure jaun bisorreiak du podere bi tanto deputatzeko bear den orduko, gure jaun erregeagana joan bagerik.MRos 11.1r.
sense-3
3.Dado."Alea, tantóa, tanto jokóa. Aleis ludere, tantotan haritzea [...], tantotan jokatzea
"Urt I 479.
sense-4
4.
(V-gip, L-ain, BN-ciz-lab, S, R; H)
Ref.:
A; Lrq; Etxba Eib.
. Cagarruta, excremento. "Pekada, epher... tantoa, excrément de bécasse, de perdrix... etc. [...] Erbi, ardi, ahuntz tantoa, excrément de lievre, de brebis, de chèvre, etc." H. "Pekadaren tantoak, cagarrutas de la becada. Epher-tantoak, cagarrutas de perdiz" A. "Cinegética: muestra o rastro de la caza. Apotx ez zan tantua eitten abilla, baña bai tantua ez galtzen zailla" Etxba Eib. "Erbixan tantuak ikusi genduzen zelaixan" Ib. "Rastros de la liebre. [...] erbi-tantuak ikusi dittuala bedar solo baten" Ib. (s.v. erbi-tantuak). --Emakumeen leporako apaingarririk egokiena... --Arkakoxo-tantoak! NEtxLBB 204.
sense-5
5."(L, BN, S), pied, syllabe en versification"Lh.
sense-6
6.Campanada de un reloj. Gu plazara eltzen da elizako kanpai argizkilla; ta erlojuak lau tanto.UgaldeIltz 26.
sense-7
7.Mancha, punto. Elorria tanto zuritan garauntzen dan arkaitz lakar inguruan. GandElorri 46.
Juana ta bere alaba zarrena bi tanto beltz ziran aldapan bera elurretan. NEtxLBB 66.
Maite biak, asmotan bat, / tanto bi dira urrutira. Ib. 260.
Gorria eta beltza, nere adinekoek ongi ezagutzen dituzten bi banderaren koloreak, ari dira deihadarka bere azalean, xuritasun tanto batzuen bidez alaituak. MIH 333.
azpisarrera-1
BI TANTOZ ...-AGO.
Bastante más. Gauza guziak oro bi tantoz hobeak izanen baitire hatik han, ostatu barnean baino! HUZez 119.
Hori baino bi tantoz itsusiago berak. HUAurp 214.
azpisarrera-2
TANTOA TIRATU.
Anotarse un tanto (fig.). Cf. TIRA TANTOA EGIN (s.v. tiratu). Tira tantoa, Azkaindarrak, eta ez otoi ihardets frantsesez ederki predikatu zuela erran zioten apez espainolak bezala [...]. Ez ditugu gure buruak behar den baino gehiago apaldu behar!ZerbAzk 31.
azpisarrera-3
TANTORA.
"Sistema de trabajo que consiste en cobrar en proporción al trabajo hecho, según contrato estipulado; normalmente en porcentaje de las ganancias. Jornalan lekuan, onenbeste lan eitten dozu ba... onenbeste pagatzen dotsut, osea tantora. Zuk eztaukazu jornal fijua; tantora zabitz" Elexp Berg. "Oingo basomutillak tantora eitten juek lan: piñuixa bota ta balixuan ainbesteko bat erendako" Ib.
azpisarrera-4
TANTOZ.
A tantos. Seira truk dire zazpietarik, / tantoz orobat bi aldetarik. ElzbPo 207 (v. tbn. el mismo ej. en Or Eus 112).
azpisarrera-5
TANTOZ TANTO.
"Égaux en points, chacun un point" Hb.