hazta
1.
(V-ple-oroz-m; Lar, H (a-)),
asta (V-gip; Añ)
Ref.:
A
AEF 1927, 99; Iz ArOñ (asta); Elexp Berg (asta).
Asa, asidero. "Asidero" Lar. "Asa: (c) kirtena: Si es de figura circular, asta: v.g. lapiko astea" Añ. "Anse, manche" H. "5.º (V-oroz-ple-m; Añ), mango redondo, a diferencia de kirten. 6.º (V-m), asa" A. "Por los pares de tiras que se entrecruzan en la base del cesto, se calcula su cavidad o dimensión. Al entretejido circular ascendente se llama banasta igo; al aro que recoge los zimitzak en su borde superior, eskarpia; y astia al asidero" (V-gip) AEF 1927, 99. "Asa, mango. Astia apurtu jako kafeteriari. Ontziena batik bat. [...]. Pitxarra astatik euki. Tener la sartén por el mango. Presidentiak nai dabena eitten dau, berak dauka astatik pitxarra ta" Elexp Berg.
Gezurrak asta luzea du.
"La mentira es rabilarga; deja tras de sí mucho comento"
.
Ayerb EEs
1915, 231.
2.
(S ap. A
),
asta (S ap. A
; Dv (que cita a Abb), H (BN)).
Timón, lanza del carro.
"Timon"
Dv, H.
"Timón"
y "timón, lanza" A.
Gurpil-otsa eta azta-otsa atertu ziranean.
TAg Uzt 18.
3.
Lanza.
"Lance, azta, lantza
"
T-L.
Cf. astamakila. v. 1 lantza. Cf. EZ Man I 44 hasta duenari diok arthikitzen gezia, / Eta zahar, gazteari idekizten bizia y Man II 16 hasta har dezakeguño bizi garen lekhutan, en ambos casos seguramente errata por hatsa.
Bi aldiz erregeak bere azta edo lantza botatzen du Dabiden alde, hau harpa jotzen ari delarik.
Herr 26-2-1959 (ap. DRA
).
HAZTA EGIN.
"Azta egin (v-m), ponerse en jarras. Zer egiten dau ak an, besoak azta eginda? (V-m), ¿Qué hace aquella allí puesta en jarras?" A.
HAZTAK IPINITA.
"Aztak imiñita (V-ger), en jarras" A.