toles
1.
(V ap. A
; Lar, H, Zam Voc),
tolez (Izt 40r),
toloz (V-m ap. A
),
tolest (Lar)
"Pliegue", "inflexión, dobladura", "plegadura" Lar. "Tolea decimos a la dobladura, y también tolesa, tolesta" Ib. (s.v. estola). "Doublure, pli, double. Toles bat egitea, faire un pli. Toles bitan biltzea, ramasser une étoffe en deux doublets" H. "Pliegue, dobladura" A. v. tolestura.
[Egin zuen] bere saskian tolestaturik arkitzen zen oial batean gurutz bat eta heri-behatzez oiala ukitu bezain laster [...] erre zituen oial-tolest guziak.
Mb IArg I 256.
Beronika Santiak [...] iru dobleko zapi garbi bat artu eban [...] eta iru tolezetan bere arpegija estanpaurik [...] itxi eutsan.
Oe (ed. 1787) 158s.
Bere kaparen toles-artetan ume bat dakar.
Camp Ezale
1897, 228a.
Elurraren beldur ez da: guziek [...] toles-biko yantzia bai bait dute.
Ol Prov 31, 21 (Ker toles-biko jantziak daroez; Dv soineko bikhunak dituzte, Ur daude forrodun soñekoakin, BiblE baitaude ongi jantziak
).
.
.
2.
(Añ, H, A),
tolez (V ap. A
; H (V, G)),
toloz (V-m ap. A
).
"Au fig., duplicité"
H.
"(V-m?), doblez, insinceridad"
A (que cita el ej. de toles baga de Uriarte; v. tolesgabe
(II)
).
"Doblez de carácter, hipocresía"
Ib.
Etzuan tolesik, ezta ere gandurik biozpekoak, emakume erneari dagokionez, estaltzeko.
TAg Uzt 54.
TOLESIK GABE.
Sincero.
Biotz sutsu eta tolesik gabea.
Etxde Egan
1958 (3-6), 295.
TOLESIK GABEKO.
Sincero; sencillo, ingenuo. v. TOLESGABEKO (s.v. tolesgabe).
Tolesik gabeko neska ua, basakatuaren atzaparretan usakumea bezela.
TAg Uzt 186s.
Langille, alai, tolesik bako, ikasi ta santutu; ona bere zeregin bakarra.
EgutKarm 1952, 116 (ap. DRA
).