I .
(Sust.).
1.
(Ht VocGr, Lecl, Hb, H). "Nombre, ostea, sasta" Ht VocGr 390. "Une certaine quantité, un certain nombre. Gizon sasta bat hantxe heldu da, [...]. Belhar sasta bat sarthu dugu uria hasi baiño lehen, [...] une partie de foin [...]. Egin dezagun lan sasta bat ilhuna gabe, [...] une bonne besogne [...]" H.
2.
(
G-azp, L; VocBN, Hb, Dv, H),
zasta (
L, BN),
zazta (
G-azp; Lh)
Ref.:
A;
Lh (
zasta
);
ZestErret
(
sasta, zazta
)
.
Punzada. "Élancement qui fait souffrir d'un mal qui s'est déclaré" VocBN. "Listorrak ematen duen sasta gaitza, la piqûre vive que fait le frêlon. Iguzkiaren sasta minak, les atteintes douloureuses des rayons du soleil. [...] Handitxuaren, haginetako, buruko minaren sastak, les élancements [...]" H. "Piqûre" Lh.
"
Eltxuak eo sasta earra indit
"
ZestErret.
Zapla batek, zazta bestek, / onek ixtu eta ark farra.
Iñarra Ezale
1898, 111b.
Oñazerik gogorren sasta diazu biotzean.
EA OlBe 68.
(Fig.).
"
Aitzindaria bet-betan hil baitzitzaioten, sasta horrek harrituak utzi zituen, [...] cet événement inopiné les laissa pétrifiés"
Lh.
3.
Leiçarraga (Decl ã 7v) da xastá como equivalente suletino de xistmista.
.
II .
(Onomat.).
zasta
(V-gip). "Onomat. de meter un objeto afilado" Elexp Berg (s.v. zast).
Destornilladore bat / du gaurko antena, / gaiñetik beera zasta / aal den tenteena.
Zendoia 206.
xaxta, xasta. (Onomat. de introducir(se) rápidamente).
Sos baten gatik xaxta xilotik iragan litake.
Herr 17-10-1957, 4.
Oiñetako barruan pago-egurraren tximillu biguna, xeea, sartu eta galtzerdirik gabe sasta an bi oiñak.
Zendoia 187.
Bapatean polita / zure bertsogintza, / xasta ziria eta / arrazoizko itza.
Ib. 237.