sinesbera
1.
(H; -nh- HeH Voc, Dv, H, A (que cita Dv Imit), -ñ- Lar),
sinetsbera (-nh- Dv, H, -ñ- Ht VocGr 319, -ñh- Urt I 64),
sinisbera (V ap. A
; H),
sinespera,
sinhesper (HeH Voc, A (que cita HeH Io)),
sinispera (V-arr-oroz-m, G-to-bet, AN-gip ap. A),
sinhesber,
zinetsbera (SP),
ziñespera (Bera, s.v. ziñesbera
),
ziñesbera (Bera),
ziñesper (Bera),
ziñispera (Bera) .
(Adj.).
Crédulo.
"Crédule, qui croit aisement"
H.
v. sineskor.
O sinhets-bera diotsa! o burutik iauzia! / zeiñak arinki sinhetsi baituk entzun guztia!
EZ Man I 51.
Hurbil azu zeure eskua, eta sar ezazu ene saihetsean; eta etzarela iagoitik izan sinhes-gaitz, bainan bai sinhesper.
HeH Io 20, 27 (DvHtoy sinhesber; tbn. en Ir YKBiz 535 siñespera).
Ez izan sinhesbera, eta egitekoetan ez ibil itsura.
Dv Imit I 4, tí.
Irakurle ziñespera orrek.
Zink Crit 61.
Ezpain xuriekiko larregi ziñesperak izanda.
Ol Imit III 38, 2.
Jende gaixto gehienak bezala, gaixto bezen sinhets-berak (sinhestzale errexak, superztiziosak) direla.
Barb Sup 113.
Nolako gizon zozo eta sinespera.
GAlm 1955, 44.
Emakumeok siñisberagi oi zerate.
NEtx Antz 47.
Jende sinesbera gaixoer nahi zituzten guziak sinetsaraziz.
Ardoy SFran 222 (241 sinespera).
v. tbn.
Siñisbera: Ibiñ Virgil 95. Sinispera: Larrak EG 1958, 256.
2.
(V-gip ap. Etxba Eib
) .
(Sust.).
Fe.
"
Sinisperia zetsen Ama Illargiari
"
Etxba Eib.
.