sorki
1.
(V-ger-ple-arr ap. A; Lar, Añ, Hb, H),
zorki.
Trapo; estropajo.
"Estropajo"
Lar, Añ.
"Aljofifa"
, "rodilla de cocina" Lar.
"Toile grossière à recevoir et transporter du cendre ou des malpropretés"
H (que cita a Cb).
"Trapo, arpillera. Esku-sorki (V-ger-ple), paño de manos, toalla"
A.
Ni sorki zatar bat bezala utzi ta oiñ pean erabiltzea.
Cb Eg I 205.
Janzten daben amituak adierazoten dau judeuak Jesu Kristori aurpegia estalduteko ifini eutsen eun-estali ta sorkia.
Añ
EL1
88s (
EL2 98 zapia
).
Sorkiz bete beterik / burutik gerrira / gresalak erre eztaidan / neure arpegia.
DurPl 64.
Abarka urratuetatik beatz lodi biak agirian ekarzan, txaberama andi biren buruak legez, bernetako soka ta oialak bebera iausita, berna-sorki batzuen itxureagaz.
Ag AL 128.
Zorki bat erabilten dabe buruan [moruak] da jantzi zar, luze, zikiñ bat soñean.
Ag Kr 82.
Eta iturriko uretan erabilli zituan eskuak oial-zorkiagaz legortuten eioan etxeruntz.
Ib. 102.
2.
(V; Lar, Añ (V), H, Ort Voc 151),
solki (V-gip, G-azp),
soolki (G-goi-to)
Ref.:
A;
A Apend (soolki);
EI
382
; Urkia EEs 1930, 25; Iz UrrAnz, IzG (soolki), ArOñ; Etxba Eib; Elexp Berg; ZestErret (solki)
.
"Rodete, la rosca de paño o lienzo que se pone en la cabeza para llevar algún peso" Lar (v. tbn. Añ). "Lo que se pone en la cabeza para apoyar la herrada. Sorkixa eta otzara aundixakin ogi-partitzen aritzen zan" Etxba Eib. "Sasoe baten edarria ta erabiltzeko azpixan erabiltzen zan zer bat, buruko sorkixa, bigungarri bat" Elexp Berg.
Asunsiona etorko da sorkia buruan eta otzara zar bat anka-azurrean dabela.
Ort Oroig 19.
Buruan zorki gaiñean edarrea ipiñita.
Etxabu Kontu 209.
3.
"(V-m), remiendo tosco"
A.
4.
"En géneral, et suivant le sens étymologique, chose faite d'objets communs, usés, de rebut, et servant à de bas usages"
H.
SORKI-MORKI.
a)
"(V-m), remiendos toscos puestos muy descuidadamente" A. Cf. A Latsibi 106: Sorki edo Morkiren liburu bat (refiriéndose al autor ruso Gorki).
b)
"Torpemente (coser)" A Apend.