heretaje
1.
(H),
eritaje.
Herencia.
v. herentzia.
Haur da primua: zatozte, hil dezagun haur heretajea gure denzat.
Lç Lc 20, 14 (TB primanza, Dv ondorego).
Iaunaganik rezebituren duzuela heretajeko alokairua.
Lç Col 3, 24 (He heredalgoa, TB, Dv primantza).
Eztuk hik parterik ez heretajerik egiteko hunetan.
"Héritage"
.
Lç Act 8, 21.
Bekhatu orijinala baita atxakio heretajezko bat, eta ez solament imitazionezko bat.
Lç
Ins
G, 2v.
Xarlemaiña thira ezazü / mementian zortia / markatürik izan dadin zien Eretajia.
Xarlem 13.
Ene lehen eritajia orotan fraudaz ebatsi.
'Mon premier héritage'
.
Etch 238.
2.
heredaje.
Heredad, hacienda.
Kuidádo daiñues berzeén heredajeetán; kuidádo lapurreries.
LE Prog 110.
HERETAJETAN HARTU.
Heredar.
Heretajetan hartu behar zuen lekhura ioan ledinzát.
Lç He 11, 8.