idazkortz
(BeraLzM),
idaztortz (S ap. Lh
),
idaskortz (Zam Voc).
Pluma de escribir; estilo, punzón de escribir.
En Eusk 1919-20 (II), 93 figura idaztortz como neol. de Olabide.
Badakit ongi, nere idazkortzaz lan gutxi egin nezakela.
Muj EEs
1916, 297.
Zirikatzen minki eta saminki, mingañaz eta idaztortzaz.
Lh Eusk
1919-1920 (I) 4 (v. tbn. Lh Itzald II 100).
Idazkortzaz idazten dugu.
LzM Xabi 105.
Idazkortza zorroztu ta ekin lanean.
Ldi IL 101 (v. tbn. 71, 77 y 89).
Giputz geien geienak ezpaiñetan eta idaztortzetan dauzkagun e-dun adizki oriek.
A EY 1934, 15.
Bere idaztortz-erpiñean.
Ib. 10.
Beure oltxo ta idazkortz eskuan.
"Stilo"
.
Or Aitork 140.
An gengozan eskutan idazkortza genduala prest.
Etxabu Kontu 12.
[Aren idatzietan] berez-berez doakio, bai, arimea, arima azkarra, idazkortzetik zear .
Onaind STeresa 120.
v. tbn. AIr RIEV 1928, 604. JArt Y 1933, 325.