urki
Etim. Entre (b)urki y turki es posible que se haya perdido un eslabón gurki o kurki, debido a asimiliación. Se ha pensado en un origen i.-e. (a.a.a. birihha, etc.).
(gral.; VP 91r, VocCB, Zam Voc ; -kh- Hb, Dv),
burki (
-kh- BN, S; Sb-Urq, Foix),
turki (V-ger),
epurki,
epuski (A Apend)
Ref.:
Alth Bot 4; A (urki, burkhi, turki); Lcq 155; AEF 1955, 72; Iz ArOñ ; Caro CEEN 1969, 228; EAEL 404; Elexp Berg; ZestErret
.
Abedul.
"
Epurki
"
(
ExtJG, G, s. XVIII).
SHLV
II 512.
"
Urkhizko oihana, bois de bouleaux"
Dv.
"Bouleau"
Foix.
Cf. IC II 360: "Árboles silvestres que dicen en vascuence urkiak". Sg. Sb-Urq "pinus", sg. Hb "saule" y sg. Foix (ap. Lh) "tremble"; se trata seguramente de errores de identificación. La forma epuski puede deberse a una mala transcripción.
Maatsa, urkija, untza.
Mg PAb 188.
Zuaitzik ezagutuenak dira [...] karraska, urkia, otsalizarra.
Izt C 124.
Urkhia ez da hanbat on etxe zurerietako.
Dv Lab 321.
Urki, gorosti, txillar ta isatsak.
Ag G 201.
Urkirik bat ere ezta, zugatz guztiak dira pagoak.
A Ardi 61.
Orri-ikararik ez lertzun ta urkijetan.
Laux BBa 6.
Etxerik etzan, urkiak baizik.
Apalategi 42.
Len mugan urkia sartu oi zan.
Munita 95.
Urki kolorez ibaia.
Gand Elorri 200.
Zu ba-zabiltz barriro be / urki-artean beti lez.
Ker (
in
Onaind MEOE 765
).
Urkia arbola polit eta lerdena.
Lab Agur
15-11-1971, 6.
Txabola arek urki bat bazuan.
AZink 26.
v. tbn.
ForuAB 137. ForuAG 263. Zerb Metsiko 326. Ostolaiz 73. Gerrika 289.