pertika
Etim. De lat. pertica.
1.
(
Izt C 234,
H),
partika (
V-ger-ple-oroz, S (ph-) ap. A; ph- Gèze, H),
perttuka (
Lh).
"Perche, brin de bois assez long de moyenne grosseur"
H.
"
Phartika (S), perche grosse"
Ib.
"1.º (V-ger), travesaños de parras; generalmente son ramas de madroño; 2.º partika (V-ple-ger-oroz), phartika (S), pértiga, varal; 3.º (V-oroz), palo largo, por ej. para derribar castañas"
A.
Paráturik bere kapa pertika bátean, joaténze.
LE (
in
BOEanm 1661
).
Etxenko yaun zaharrak [senar berriari] [...] pertika eman ta behiak erakusten dazkio.
A EY I 276s.
(V, G, AN; Lar, H),
partika (V-gip)
Ref.:
A; Arin AEF 1960, 61; Elexp Berg (partika); ZestErret.
"Pértigo, lanza del carro, orgalanza, gurdilantza, [...] pertikea
"
Lar.
"
(Gurdi)-pertika, timon de voiture, de charrette"
H.
"Lanza del carro"
A.
"Pértiga de carro"
Elexp Berg. Cf. Echaide Orio132, y VocNav: "Pertico, vara o varal de carro de bueyes o carreta (Améscoa)". v. gurpertika.
.
Ona barriz burdijaren [...] nire azterketia: iduna; pertikak; etxia, zirijak.
Mg PAb 148s.
Bost pare iyo giñan / karro eta guzi [...] pertika puskatu ta / bi uztarri autsi.
Tx B III 127.
Orgek ez zuten aphaindurarik, bainan eder ziren berenaz. Garbi ziren, [...] pertika (timoia), maxterrak, farak eta gain guzia, pherdez.
Larz GH
1959, 87.
Burdiaren pertikak.
Erkiag BatB 122.
Lau pertikadun (kuadriga) eun gurdi lasterka iarriko ditut.
Ibiñ
Virgil
94.
v. tbn. Garm EskL I 144.
2.
(G-nav, ph- L-côte, S; Aq 44 (AN), Arch VocGr (ph-), Gèze (ph-), Dv (L-côte)),
partika (Gèze→Dv; ph- H (S))
Ref.:
A, Lrq (phertika);
Iz Als (jarri, pertikien)
.
"Aguijón"
A.
"
Pertikiekin piketzen ganáubeiri "aidá, aidá"
"
Iz Als (s.v. jarri).
"
Pertikien akuluba, el aguijón del palo de arrear a las vacas"
Ib.
Cf. VocNav s.v. pertica y perticazo.
3.
"(R-uzt), toña, calderón, juego de niños. Pertikara, al calderón"
A.
4.
"Perche, mesure"
H.
"(B), pértica, antigua medida agraria"
A.
5.
"
Phertika (L), aguja enhebrada"
A.
PERTIKA-UHAL.
"Chaîne qui lie le timon du traîneau" Hb.