puztatu
(SP (sin trad.); ph- S ap. A
; Dv, H),
pustatu (O VocPo, H; ph- Foix),
puxtatu.
"
Pustatzea (S), mépriser et faire un fi de quelque chose"
O VocPo. "Dédaigner" Foix.
En' erranak phuztatzez.
O Po 5.
Aditzen eztuan gauza eztezala puzta ez nausa.
"Ne la vilipende"
.
O Pr 483.
Puxta dezadan zure begien aitzinean lizun eta itsusi dena.
SP Imit III 50, 7 (Ch arbuiatu, Mst deslaidatü, Ol iguin-erazi).
Ürgülliak hantü zian; bestiak beno haboro bere büria edükitzen zian; lagünak gütiesten eta phüstatzen.
Ip Hil 114.
Edo ikuskari artatik Zugana igoarazten beste gogai batez, edo puztatu ta utzi.
"Contemnere"
.
Or Aitork 290.