gizontze
1.
(El) hecho de hacerse hombre. v. gizontza.
Haren gizonzeak gizon arrazari eman zioen ontasuna gatik.
Harb 63.
Jinkoak nahi zian hura goga ladin gure salbazaliaren gizonziari.
Bp II 97.
Gizontzeak ez du gutitu / Jesusen Jainkotasuna.
Zby RIEV
1908, 207.
Jesüs Kristek gütü / gizontzez arra erosi.
UNLilia 13.
v. tbn. Arr Orac 164 (ap. DRA).
2.
(Dv, A).
"Troupe d'hommes"
Dv.
Eta harekin gizontze handi bat ezpata eta makhilekin.
HeH Mt 26, 47 (He jendetze).