narratu
1.
nartu (Lar, H).
"Hacerse pesado y flojo, decimos nartu
"
Lar (s.v. narria).
2.
nartu
(V-gip). "Naártu, naárketan bada, si cae arrastrándose. Nartu da, arrastrarse" Iz ArOñ.
3.
Arrastrar.
Lazkak edo eralgiak berriz (gastuak) izugarriak izan bear dira, ain toki urrutietatik orrenbeste lagun narratzen.
Ayerb EEs
1915, 157.
LUR-NARRATU (V-gip, G-nav).
"Desprendimiento (de tierra)" Iz ArOñ. "Lurnarratuba, el corrimiento de tierras" Iz Als.
"
Lur narratua (Vc), la tierra corrida"
A s.v.
narra. "Lurnárratu, tierras que han quedado despojadas por el arrastre de las aguas" Iz ArOñ.