1.
(SP),
martuts (AN; -tus AN-ulz),
martosa (AN-araq-erro, B, Sal),
martotxa (B; -th- Dv (L) s.v. martzoka
),
martuza (AN-ulz-erro-olza; -th- H (+ -thutza)),
martoza (
-th- det. H),
martutxa (L-sar; -th- det. H),
martux (AN-ulz-erro, BN-baig),
martusa (Lcq 30)
Ref.:
Bon-Ond 150;
A (martusera);
A Apend (martus);
Satr VocP (martosa);
Iz Ulz (martux);
JMB At (martutxa);
Izeta BHizt (martotxa)
.
Mora.
"A traer agua y coxer martusas"
(Pamplona, 1602).
LexHNav
I 107.
"
Martotxak gustetzen zaizkit
"
Izeta BHizt.
Cf. VocNav s.v. martusa. v. martxuka, masusta.
Biltzen baitituzte arregak, martutsak edo marsokak hezien bazterretan.
SP Phil 244 (He 246 marzuza).
Udan sagar, martutz eta adan basaka.
Ox GH
1922, 369.
Ama latza ta umea beltza, asmatu erraza. Zer ote da? Masusta, martuxa; baita gaztaña ere.
(AN-larr).
Inza NaEsZarr 48 (pág.).
2.
martuts,
martotx
(B ap. A; -th- L ap. A; Lcq),
martotxa
(-th- Dv (L) s.v. martzoka),
martoza
(-th- det., H),
martutxa
(-th- det., H),
martutza
(-th- H (+ -thuza)). "Zarza. [...] Los labortanos le llaman marthotxa y martzoka" Lcq 79. "Mûrier" Dv. "Zarzamora" A.
Zelai loguraetan, ez dakit nolako auntz beltzak erdikusten dira, martutsen artean.
"Entre las zarzamoras"
.
Amez Plat 32.
3.
"
Martuza, quien lloriquea sin fundamento (Ulzama)"
Inza RIEV
1928, 153.
MARTUTZ-PIKU.
Morera.
Igan zen marthotza-piko baten gainerat haren ikhusteko, ezen handik iragan behar zuen.
>TB Lc 19, 4 (Leon pikhondo-basa
).
MARTUTZ-TXORI.
"Marthotxa-xori, mûrier, oiseau" Dv.
Martutx-xori eper, kalla denboran, / zu segadan edatzen astean, / ni, lorea naiz sorturen bet-betan, / ta gordeko lan-soroetan.
A. Etxeberri
in Onaind MEOE 447.