Onom.:
Port et montagne appelés Alga Ondoa. (1520). Htoy Recherches 403.
1.
(AN-5vill-erro, B, Ae; O-SP 221, Hb, Dv, H; halka Darric ap. DRA
),
alga,
alge (R-is)
Ref.:
Bon-Ond 150;
A (alka);
A Apend (alka);
A Aezk 300;
Arzdi PlantR 449
.
"
Alka, c'est une herbe appelée autrement larre oloa
"
O-SP 221.
"
Alka ou larrolo, folle avoine"
Dv.
"
Alka, grama (Ae)"
A Apend.
"Vicia, veza" Arzdi PlantR 449. Cf. VocNav: "Alge [donde g representa probablemente /g/], nombre vulgar de la planta forrajera llamada beza o veza (Vicia sativa)". v. zalke
Salbe lurra alde dute [...] zakhur-buztanak, bas-oloak, larre-oloak, algak, lotierrak, trefla xuriak...
Gatxitegi Laborantza 56s.
2.
alga (S; SP Dv, H (que cita a O)). Ref.: Alth Bot 3; A. "Fourrage (O)" SP. "Aira, alga" Alth Bot 3. "Forraje" A.
Ditxa duenak alga eta abere, eztuenak ez lasto ere.
"
Celui qui a bonheur a fourrage et bêtail"
.
O Pr 114.
Aise da belharretik ezagutzea ur sobera duen tokia, ezen han heldu dira ihia, goroldioa [...]. Leku xukoetan, halga idor bat da jiten; udan goizik horitzen da holako phentzea.
GAlm 1946, 21.
(BN, S). Ref.: Lh; Lrq. "Toutes sortes de tiges de graminées" Lh. "Graminées" Lrq.
3.
(SP (+ -kh-)),
halga ( VocBN
→H, A).
Brezo.
"Sorte d'herbe pour faire balais"
SP.
"Bruyère"
VocBN
.
ALKA-BELAR
(B; alke-belar Lcq 172 A). Ref.: Izeta BHizt2 (alkabelar). "(Dactylis hispanica), [...] alke-belarra" Lcq 172 A. "Avena silvestre. Gure belaian alkabelarra nagusi" Izeta BHizt2.
Nik baño obeki dakizue "alkabelarra"ren berri; landare berri asko dakitenek Dactilus hispanica deitzen oi dutena.
FIr 166.
ALKA BELTZ.
"Halka beltza, Brachipote sylvestre (BN). Etxamendi Herr 10-2-1966" DRA.
ALKA-ERRATZ
(algerhatz S-saug ap. Lh; algehatz S ap. Lrq, s.v. alga). "Balai de graminées" Lh (s.v. alga).
ALKA-ERRAXKOT
(algerhatzxkot S-saug ap. Lh). Dim. de alka-erratz.
ALKA GIZEN.
"Halka gizen, dactyle des prés (BN). Etxamendi Herr 10-2-1966" DRA.
ALKA ZURI.
"Halka zuri, dactyle d'Espagne (BN). Etxamendi Herr 10-2-1966" DRA.