1.
(Lar).
"Cosa a medio asar"
Lar.
Cf. berdoldu.
2.
(VocB),
berdox
(G ap. A),
berdotxa
(G ap. A). Verdoso. "Verduzco" A. v. berdats.
Lau arri labain berdotzez.
Zendoia 181.
Pálido, cetrino (referido a personas).
"
Berdotz (Gc), verduzco. Se dice hablando de personas"
A.
"
Nei attonak berdotsa esate zian ta koloriak hobetzeatik ardo pixkat emate zian txikitan
"
ZestErret.
Jaungoikoaren amorioaren sugar bizietan alañ irazekia, non berez berdotz eta gaxokorra zalarik, biotza sututzen zion amorioaren indarrez sua bezela argitsu sarritan ikusten zan.
Arr Bearg 260.
Izatez serioa, kolorez berdotza, lepo-motza, gorputz igarka.
Zendoia 95.
(V-gip),
berdotx (V-gip).
"
Berdotx, berdótxa daó, está muy verde (la manzana); berdótza, (la cosa) sin madurar"
Iz
ArOñ
.
Leenago berdotz utzi ditugun gari-soroak ezin ditugu aaztu; arto-loreetarako burutu eta elduak bait dira.
Zendoia 193.
3.
+
berdots
(AN-gip).
(Tiempo) desapacible, lluvioso.
"
Egualdi berdotsa da (txarra) (AN-gip)"
Gte Erd 85.
Urtaldiz, giro berdotza dala, / lan onek zenbat amorru!
"Verduzco"
.
Or Eus 296.
4.
"
Berdotza (G), medio achispado"
Aizk app.
5.
En ReinEusk2 94 (Arbizu, 1558) aparecen las siguientes palabras: "verdoche naybaduc verdox yçanen gaytuc"", sin trad., de sentido poro claro.