I .
(Adj.).
1.
(
G, AN ap. A
),
txior,
zigor.
Seco, desecado.
"Sec, qui a perdu son humidité. Par ext., une personne sèche, maigre, efflanquée; id. parlant d'un animal"
H.
"Seco, yerto"
A.
Maira datorrenean, barriz, / baba zigorrez saldea.
Lazarraga A24, 1196r.
Zergatik maasti ugaritik batzuk igali guzia artzen, besteek ordea ondar-mondar txigorrak?
'Marc desséché'
.
Or Mi 85.
Baba-txior jaleak dira Aztizkoak.
Or Eus 63.
Lastoa txigor, alea ageri.
Ib. 326.
Belar txutik ere ez alor txigorretan.
SMitx Aranz 53.
txigol (A),
txirol (Lar in Aq).
"Castañas pilongas, gastaña txirolak
"
Lar in Aq 1366.
"
Txigol (V, G, Añ) [pero en éste sólo hallamos txigoli], (castaña) pilonga"
A.
Cf. LandHizt 368: "Castaño, gastañea, txigolia (Fagus castanea)".
2.
(Lar),
xigor (B, L, BN, S; Dv, H; xigo [sic] VocB
),
zigor (B),
ziur (Dv (G))
Ref.:
A (zigor); Lh (ogi x.
.
); Izeta BHizt2 (xigor). Tostado. "Tostada, ogi txigorra" Lar. "Se dit du pain qu'on fait quelquefois roussir au feu" Dv. "Tostado" A. Cf. gantxigor.
Ogi airisak, ogi xigor bat, altxagarrigabea eta olioz bustia.
Dv Ex 29, 2.
Ogi xigorrak esnean.
ECocin 35.
Hauts zaitzu ogi xigorrak, eman trenpan horren barnian.
Ib. 36.
Azal-xigorrak eskuan geldi / nai lukete lanik bage.
"Corteza chamuscada"
.
Or Eus 91.
II .
(Sust.).
1.
"(V-gip?, G-azp?, FSeg), tostada, buñuelo"
A.
2.
(Sal ap. A
).
"Castaña huera"
A.
TXIGOR EGIN.
"Assare panem, ogia zigortzea, xigortzea, xigor, zigor egitea, erretzea" Urt II 480.
TXIGOR-SOINU.
Ruido de fuego, ruido de brasa.
Txigor-soiñua entzun danetik / eskuak ez du pakerik.
"Sonar a chamuscado"
.
Or Eus 91.