uxter.
Tr. Documentado sobre todo en la tradición septentrional. Al Sur lo emplean Orixe, Olabide y Erkiaga. La forma uxter se encuentra en Axular, Etcheberri de Sara, Lafitte, SoEg, Erkiaga y en un ej. de Herria,
uzter en Pouvreau, Darthayet, J. Etchepare y GH,
uster en sendos ejs. de Olabide y Orixe, y utztar en Larreguy.
1.
(
V?, BN, S; Añ, Izt 19v, Dv, H),
uzter (
BN-lab; SP,
Ht VocGr 431,
Lecl,
H),
uster (
Lar,
VocBN
,
Gèze (ü-),
H),
uxtar (
L-ain),
utztar
Ref.:
A (uxter, uxtar, uzter);
Lh (üxter);
Satr VocP
.
Tierno, blando.
"
Uzteregia, trop tendre"
SP.
"Il est tendre, uzterra da
"
Ht VocGr 431.
"Tierno, blando"
Lar.
"Manida carne"
Añ.
"
Zur uxterra, bois tendre. [...] Lur uxterra, terre qui se travaille avec peu d'effort. Beruna gauza uxterra da, le plomb est chose tendre"
H.
"
Aragi uxterrak, carnes tiernas"
A.
Ahuntz-umea, gazte deiño, on da iateko, samur da, uxter da, sasoal da.
Ax 97 (V 66; tbn. en ES 182 uxter).
Bekhatoreak lehenbizian, bekhatu guti duenean, badirudi ezen oraiño, zerbait balio duela, samur duen parterik, uxter duen aurkientzarik [...] baduela.
Ib. 97 (V 67).
Hartu zuen [...] xahal bat gizena eta utztarra; errearazi zuen berehala.
Lg I 50.
Haragi uzter horail ahotik ezin utzizkoan.
JE Bur 15.
Are-pil gori, uster, zango-nekagarri aietan barna.
Or Mi 120.
(Ref. a cosas no materiales).
Haur xumeak garela oraino [...], espiritua oraino samurra, uzterra eta delikatua baitugu.
SP Phil 480 (He 486 samurra baitugu eta delikatua).
Halako solhasa entzuten duten arima gazteek eta uzterrek [...].
Ib. 358 (He 361 samur eta delikatu hek).
Bertute uzterren eta flakoen begiratzeko.
Ib. 222 (He 224 flakoak eta ñiñikatuak).
[Evaren alabak] sineskor direlakotz, bihotz uzterragokoak.
GH 1923, 349.
Ba al da zuenean beldurti ta biotza uster dunik?
Ol Deut 20, 8 (BiblE beldurrez eta kikildurik).
Kanta mee, intziri samur uxterren igesiak.
Erkiag Arran 149.
2.
(
L-ain, Sal, S, R ap. A
; Foix),
uzter (
BN ap. A
; SP),
uster (
VocBN
)
Frágil. "Aisé à rompre" SP. "Hari haur usterra da, ce fil est peu solide" VocBN. "Qui se coupe, se rompre, se casse avec facilité. Hari, oihal uxterra, [...]. Pegar uxterra, cruche aisément cassable" H. "Quebradizo, frágil" A. "Friable, hauskor, xabor, üxter" Foix.
Menduri inguruan [Auguste] enperadoreak / uzter bere hezurrak, errotuz yendeak. / Hartu zuen bidea, bere errabian / guziak erretzeko inguru handian.
(Interpr?).
Hb Esk 32s.
--Huna mokanes bat urratua. --Ezin gehiago uzterra zen.
"Fragile"
.
Darthayet Manuel 388.
"(Sal), incoherente, cosa de poca cohesión" A. "Qui s'égrène facilement, üxter Foix.
3.
(Uso pred.).
"On dit plus usuellement en parlant de la chose à laquelle on est enclin. Nigarra, irria, elhea uxter du, il a la larme, la rire, la parole facile"
H.
Ai, orduan zoin barna hatxemaiten ditutzun zure aditzaleak, zenbaitek nigarra uxter dutelarik.
Lf ELit 350.
Orok ezagutzen dute engoitik haren [J. Kennedyren] gazte-airea, irria uxter, ilea usu eta harro, ibili moldea airos.
Herr 17-11-1960, 1.
De Gaulle arras bertzelakoa da solasetan. Maite du trufa, uxter du bertzen gutiestea.
SoEg Herr
31-5-1962, 2.
Mutur saltsa merke, hitz saminak uxter, dibortza solasetan ziren.
Herr 8-9-1966, 1.
4.
"Il se dit d'une personne disposé à, se laissant aisément aller à un sentiment. Haserrera, maithatzera uxterra, disposé et facile à la colère, à l'affection"
H.
Nola ken, orai, [lore] mota bakotxari, daukan usain ona? [...]
Batzuek errexki uzten dute, kasik gogotik; uzterrak dira eta ahulak; bertzeek, aldiz, tinki daukate.JE Bur 86.
5.
uzter
(BN-ciz-baig, Sal ap. A). "Persona apacible, de buen corazón" A.
6.
"
Üxter (S; Foix), aisé, facile"
Lh.
UXTERREZ.
Cf. SP: "Uzterrez ioan da, s'en est allé pour être tendre".
Badira bertzeak [fruituak], uzterrez eta umuz ezin dirauketenak konfituratzen ezpadire.
SP Phil 404 (He 408 xamurrak eta delikatuak izanez).