1.
(
-ph- Dv),
xirpil (
L, BN, S ap. Lh
; -ph- Dv) .
(Adj.).
"Se dit d'un effet d'habillement vieux et chiffonné"
Dv.
Ez duk ezer ez zirpillik, / ezer zakar; / garbi, txukun, Jainko onak / sortzez akar.
Inzag EEs
1925, 190.
Kanpoko txamarreta txintxil; barruko atorra zirpil.
EEs 1931, 97.
Baztar-odeiak, xirpil ta xarpil / iparrak ditu garbitzen.
"Las nubes se quedaban hechas girones en las extremidades del cielo"
.
Or Eus 345.
Txamarra tintil, atorra zirpil.
EZBB II 117.
(Usado como insulto).
"
Zirphil (L) [...] terme injurieux: torchon"
Lh.
2.
(G, L ap. A
) .
(Sust.).
Pingajo, hilacha.
"
Zertzena ta zirpilla erderazko 'hilacha' dira"
A Ezale
1898, 45.
"Pingajo, andrajo"
A.
v. zarpail, zirpitz.
Nun lo egiñik etzeukala, jai ta asteak berdin zituala, egunero zarpatsu, askotan soin-ale gabe, noiznai traskil, tarratadaz, koipez ta zirpillez geiegi osatua.
Ag G 229.