1.
(V, G-azp-nav, AN-5vill, B, Sal; AApend),
astoputz (G-nav),
astapitz (Sal),
astopitx (L)
Ref.:
A(astaputz, astapitz, astopitxa);
Lcq 180;
IzArOñ;
EtxbaEib;
SMEiSet;
SatrUrdSet(astoputza);
ElexpBerg;
ZestErret . Pedo de lobo, nombre que se aplica a varios hongos del género Lycoperdon."
Amanita ovoidea [...], (L) astopitxa
"Lcq 180.
"Cuesco de lobo [...]. Es una seta que exhala olor nauseabundo y despide un polvillo negro al cual se atribuye la virtud de curar quemaduras"A.
"Hongos en forma de pelota, no se comen"AApend.
"
Astaputzak. Se dice de una familia de hongos (Lycoperdáceas). Liburuak esaten dabe, astaputz onek, jatekuak dirala gaztetan
"EtxbaEib.
"
Scioderma denak edo gehienak dira, baina batez ere Lycoperdon piriforme eta Bovista plumbea. Asta-putza eta otso-putza, bi izenok oso zabalduak dira Euskal Herrian, baina ez dut uste familia barruko bereizkuntzarik egiten denik. Erdaraz 'cuesco de lobo' eta 'cuesco de maíz' izenez ezagutzen dira"SMEiSet.
"
Lycoperdon perlatum [...]. Urdiainen otsoputza ere esaten zaio"SatrUrdSet.
"
Astoputzak baño fundamentu gei(a)go ez du orrek (AN-5vill)"InzaNaEsZarr 107.
Cf. VocNav: "Astaputza, nombre popular vasco del hongo Lycoperdon gemmatum; poco apreciado como comestible; se llama también otsoputz, cuesco de lobo y bejín". v. otsoputz. Lur beltz ta asta-putza ondo eldu baño samurragoak. Apaol 22.
Bekoki ederdunak Gargartzakoak, astaputzbatzaileak Udalakoak, rau, rau, rau sardiñak eta makallau. (V-gip). AEY IV 273.
sense-2
2.
(V, G-goi, AN, B, BN, S; H)
Ref.:
A; Gte Erd 287; ZestErret
. "Terme injurieux" H. "Majadero, tonto" A. "Aztoputz. Hombre de poco valer, jactancioso y satisfecho. D. Salis, Léx. del Bidasoa" DRA. Cf. VocNav: "Astapuz, tonto, feo, simple, inútil (Tabar)". Petut astaputz Galharretako patarrari lotua duk orai. DvBaigZL 18.
Kadet Astoputz lehen mezara zabilan; / Orai aphezei gerlan omen du aski lan. ZbyRIEV 1909, 231.
--Eta erdaldun ume denak erderaz itzegiten dute? --Ai astaputzak! nola egingo ditek ba?UrruzEzale 1898, 175a.
--I, badakit nik ze aizan i, ganbelua galanta. --Baita i astaputz zantarra. AgAL 34.
Eta emendik alde egiten ezpadezu, bizkarra berotuko dizut. Demonio astaputza!Auspoa 26, 44.
Ai tonto astaputza, / ai, buru gogorra. PArtUstez 127.
Banauk! astaputza! Aurrera!LhYol 36.
Emen pasa da astaputz txar ori. EANereB 152 (ap. ELok 43).
Koko itza, alde askotara artzen da euskeraz. Geienean, mamua, inguma, bidutzia edo mozorroa esan nai du batzuentzat. Besteentzat, kaikua, astaputza, iñozoa. Mok 14n. Ta, i zer iaiz? Astaputz andi bat! Orra... Astaputz, astaputza!TPKattalin 179.
Aspaldijon eztabe egiten ba edozein astaputz marqués edo conde dirua sano badauko?KkAb II 126.
Gu gaituk asta-putzak, / ez dezute aditzen? / Zentzuna daukanikan / ez dek orla ibiltzen. AndAuspoa 52-53, 37.
Mutil astaputz ori al zan olako zalapartakin?AtañoTxanKan 133.
sense-3
3.
(V-gip). "Flatos borriqueros. Se dice para extremar el poco valor de una cosa. Astaputza al dok, orretara alperrik galtzeko gauzia! Acaso es un pedo borriquero para echar a perder así la cosa!"EtxbaEib.
sense-4
4."
Astaputz (V, G-goi), tizón, enfermedad del maíz"A.