(
V-al, G, B, S, R; H (G)),
kal-kal (
L, BN-baig; H (L; + khal-khal)),
gal-gal-gal,
kal-kal-kal
Ref.:
A;
ZestErret
.
(Onomat. de la ebullición; onomat. del líquido al manar, al rebosar o al ser tragado; onomat. del ruido del estómago hambriento).
"Onom. d'un bouillonnement, d'un glou-glou. Kal-kal irakitzea [...], bouillir à gros bouillons; verser avec glou-glou"
H.
"
Babak gal-gal egosten
"
ZestErret.
Cf. VocNav: "Galgal, sonajero (Zona de Eslava)". v. gar-gar.
[Suan] zegoan gal gal gal egosten topinkada bat baba.
Apaol 64.
Gure urtsoa jautsi [...] / Hor, edateko gal, gal, gal.
Ox 101.
Zalantz onek, nere barrena sutan gal gal jartzen dit.
Alz Ram 100.
Abo-sudurretatik odol beltz zikiña dario galgal.
Or Mi 60.
Edariak gañez egiñen gal gal.
Ib. 74.
[Sorterria] birjaioteko odol goriz gal-gal dagoala.
Zubigar EEs
1930, 167.
Tupina suan baitzuten, irakitan, gal, gal, gal ari.
Barb Leg 132.
Biotza arenganako maitasunez gal-gal eukiarren.
Etxde JJ 234 (v. tbn. 10).
Aitatu utsakin [eltzekondoa] tripak jartzen zaizkidak "galgal"...
Lab Egan
1956 (3-4), 116.
Sutan gal-gal egin arte jarri.
Anab Poli 76.
Odola jadanikan kal kal kal ari zitzaion barnean.
Othoizlari 1961, 351.
Karobia galgal beroena zegon garaiean.
Ataño
TxanKan
101.
Gal-gal dirakien euskalkien arteko gerra.
MIH 377.
v. tbn. Sorarrain Lili 121. Gazt MusIx 97. NEtx LBB 333. Kal-kal-kal: Barb Piar II 254.
Mingain guziak gal-gal etengabean jarri ziran.Etxde JJ 87.
GAL-GALEAN.
Bullendo.
Olio-azak gal-galean daude.
NEtx Antz 122.