1.
(AN, BN-baig; Lar (gingillak), H (gingilla det.)),
gingila (G (-ll-), AN-gip, R-uzt)
Ref.:
A; A EY IV 244.
Escrófula.
"Seca"
Lar.
"Écrouelle, goitre"
H.
v. gangailen
(1),
1 girgil
(4).
Gingillak sendatzeko iru bat gatz ale artu, berakin zinatu eta asnasa batean esaten da: [...].
A EY IV 246.
2.
(
G-to, L, BN-ciz-baig, Sal; H),
gingila (
S; Dv (s.v. gangaila)),
kinkil (
BN-baig)
Ref. A (gingil, kinkil); Lh (gingilla). Colgajo de carne, carne colgante (lóbulo, úvula, etc.); colgante (en gral.). "Gangaila ou gingila, luette; lobe de l'oreille; barbe du coq" Dv. "Au pl. gingillak, appendices, au nombre de deux, que portent les chèvres au-dessous du menton" H. "(L-ain), lóbulo de la oreja" A. "(Lc, BN-baig-ciz, Sal), úvula" Ib. "(G-to), glándulas colgantes de la cabra" Ib. "Gingilla (S-saug), pendeloque" Lh. v. dindil, 1 girgil.
Gona-mots, gingilla-luze.
Ezale 1898, 343a.
(acertijo de la campana)
Barbera jiten den artin, egin ahalak oro egin erendatzeko, bi erhi züntzür zolala heltüz, edo gingilla lüma batez gillikatzez.
Alth Bot 5s.
[Palioak] ertzak urre gingill eta txingolaz ingurutuak ditu.
J.B. Ayerbe EEs
1912, 61.
Muxturragaz gingilla ikutu eustan.
"Gulilla"
.
Or Tormes 29.
Ahotik eria sartuz, eta gingilaren gibelerat heldu deneko kakolatuz goiti.
JE Med 15.
An Zaldibiko Okerra --agoten belarri, / dindil aundiak eta sudurra ere larri--.
"De grandes lóbulos"
.
Or Eus 15.
Gorri daukez gingillak / idijon burkoialak!
Laux AB 28.
"(BN-mix), cresta del gallo"
A.
GINGIL-LORE.
"Escrofularia" DRA.
Hori baita untzian lo egiteko, gingila-lore gisa, soketan dilindaka dagoen [...] ohea.
Prop 1909, 89.