I .
(Sust.).
1.
(G, AN-gip-5vill),
ezpel (G-bet-nav),
ozpel,
uspel (L-ain, BN-ciz-baig),
uzpel (L-ain, BN-baig)
Ref.:
A (ezpel, ospel , uspel, uzpel);
Iz To;
Gte Erd 87
.
Umbría; paraje sombrío.
"
Etxea ospelean dago (AN-gip)"
Gte Erd 87.
v. 1 laiotz.
Bideberrita geroko utzita / biak doaz ospelera.
"Pasan al sombrío"
.
Or Eus 328.
Mikel Eleder, Patxiku Ubilots / ospelez doaz aurrera.
"Parte sombría"
.
Ib. 327.
Aita maite ori! Lurpean, ozpelean, betiko etzanda zaude.
Zait Sof 153.
Piñuari berari ospeletik, itxas-aldetik askoz gutxiago erasotzen dio euteratik, ego-aldetik baño.
Munita 93.
Eguteran gerizak, ospelean masustak.
EZBB I 89.
Mendi-bizkarrean jira omen ziran ospelera.
JAzpiroz 31.
Mandoegiko ospelean.
Ib. 28.
Osiñaundiko egutera eta ospela.
AZink 20.
2.
(Dv, H).
"Dépression de terrain"
Dv.
v. uspelgune.
3.
"(G-goi), tiempo sombrío de cielo encapotado"
JMB At. Cf. VocNav s.v. oispel y hospel.
4.
"(G-goi), bochorno"
JMB At.
.
II .
(Adj.).
(
V-gip, G-azp, BN-arb),
uspel (
BN-baig ap. Satr VocP
)
Ref.:
Iz UrrAnz (ospelera); Gte Erd 87 y 259.
Sombrío.
"
Paraje ospéla
"
Iz UrrAnz (s.v. ospelera).
"
Baso ospela (G-azp)"
Gte Erd 87.
"
Leku ospel horietan hormaguneak badira (BN-arb)"
Ib.
259. Cf. VocNav: "Uspel, dícese del tiempo desapacible, frío (Idoate)".
Laketago zako bertzalde, iguzkiko berogiaren pereka goxoa, ezen ez ipar haizearen xixtua; gehiago dena, aire bustia, hala nola baita toki uspeletan, kalte du.
JE Bur 187.
[Plaza] hunek zola gain behera dauka izpi bat, eta ez orotan berdin tinki [...]; gune bat uspel dago eta hil.
Ib. 27.
Aroa eder denean, iguzkiak kiskailtzen duke erreka hunen alderdi bat, bertzea uspel dagolarik.
JE Ber 40.
Baso ospelean aritz ni biurturen.
'Sombre'
.
Or Mi 39.
Toki ospeletako oroldi.
Ibiñ EG
1951 (7-8), 8.
Leaburuko erreka-bastartxo ospelean badago ogei ta amairu urtekoa [zuaitza]
.
Munita 83.
Sorginak dabiltza / leize hospelean.
Mde Po 17.
Arradotarik zinen zu artzain bezala [...] / guretzat etzitzaizun on larre uspela.
Xa Odol 133.
Leku ospel samarra.
TxGarm BordaB 9.
(Fig.).
Osasun bikaña zatika utziaz, almen zoliak iñoren lurrari emanaz; ospel, asper, beartsu ta elbarri.
Ag G 255.
Holakoetan gogoa maiz ilhun, bihotza uspel, haurrak eri arima eta gorputz.
GH 1923, 645.
Limurkeri ospelak eta aierpen edo pasio gaiztoak gugandik aienatzen.
Elizdo EEs
1929, 179.
Elizkizun ta aziera txarrak [...] sortzen dizute eraman ezin liteken bizikera ospela.
ABar Goi 54.
Oscuro (?).
Arrats ospela eldu daneko / orra gure basetxea / ataz diranai opatu antzez / atsedon eta bakea.
Atutxa Mugarra (ap. DRA).