1.
(
V, G, AN, L, Ae, Sal; SP,
Lar,
VP
58v,
Izt C 46,
Lcq 128,
H (G)),
menta (
G-azp, R),
benda (
V-gip, AN-ilzarb-olza)
Ref.:
Bon-Ond 148;
VocPir
607;
A;
Elexp Berg;
ZestErret
(menta)
.
Menta.
"Hierbabuena"
VP, Lar, Añ e Izt C 46.
Cf. menda en VocNav y Echaide Orio 125. v. ahamenta.
Tr.
Menda es la única forma documentada en textos occidentales. Al Norte hay
menda en Haraneder y Duvoisin y
ment(h)a en Leiçarraga,
TB,
SalabBN y Leon.
Baradizu menda berde.
PaterN
3.
Menta eta anisa eta kuminoa.
Lç Mt 23, 23 (He, Dv, Ur, Samper, IBk, IBe menda, TB, SalabBN, Leon mentha; Hual, Echn belar ona, Ip ahamenta, Or batan-belar, Ker aizpatan; Ol iñuntzi; v. tbn. Lç Lc 11, 42 menthá).
Nere biyotzak amoriyua / mendak usaia bezela.
Bil 133.
Menda, aneta ta kuminoa usai oneko iru belar ziran.
Ir YKBiz 401n.
Nastu leiteke menta edo tomilloa.
Ostolaiz 146.
v. tbn. Añ MisE 147. Izt C 46. Ag G 151. Tx B III 56. Kk Ab II 52. Anab Aprika 62.
"Direlako landareez eginiko infusioa. Bazkalonduan askotan menta hartzet
"
ZestErret.
2.
"
Benda (Digitalis purpurea), dedalera (en Aralar navarro)"
Arzdi Plant1 274.
MENDA-BELAR.
"Menta. Gure belai bazterretan mendabelar franko" Izeta BHizt2. "Menta-belarrakin eskobak in da eliza garbitze gendun sasoi batian" ZestErret.
Mendabelarrez beterikako osin txiki batetara.
Lh Yol 24 (transcrito por error mende-
).
MENDA BELTZ
(G, AN ap. A; Lcq 129). "(Mentha rubra), menda-belza [...] aludiendo al color verde oscuro de la planta" Lcq 12.
MENDA DULTZE.
"Apiastrum, erle belharra, menta dultzéa" Urt II 164.
MENDA-ERRATZ (
-erretz G-azp),
MENDA-ESKOBA (V-gip; menta-e. G-azp)
Ref.:
AntzHizk
(
menda-eskoba
);
ZestErret
(
menta-eskoba
)
.
Escoba hecha con menta.
MENDA FIN
(V-gip; mentafin G-azp). "Hierbabuena. [...] Mendia baiño ostro zorrotxauakin, luxenkia" Elexp Berg. "Labiatuen familiako landare belarkara, xipa-belarraren eta mendabeltzaren arteko hibridoa dena" ZestErret.
MENDA SAMUR
(Lar, Izt C 46, Lcq 129). "Sándalo, hierba, especie de hierba buena" Lar. "(Mentha citrata), sándalo" Lcq 129.